Förslag: Här kan gyttjan dumpas

Miljötillståndsförhandlingen om jätteprojektet Malmporten är i full gång. Byggnationerna kommer generera drygt 22 miljoner kubikmeter avfall, frågan är vad man ska göra med muddermassorna.

Vitfågelskär. Merparten av muddermassorna föreslås dumpas i Vitfågelskär, i djuphålan som skapades i samband med Stålverk 80-projektet under 1970-talet. (Arkivbild)

Vitfågelskär. Merparten av muddermassorna föreslås dumpas i Vitfågelskär, i djuphålan som skapades i samband med Stålverk 80-projektet under 1970-talet. (Arkivbild)

Foto: Pär Bäckström

LULEÅ2016-11-30 16:56

RÄTTAD. Det är länsstyrelsen i Norrbotten som i sitt remissyttrande motsätter sig de sökandes förslag till hantering av muddermassorna.

Luleå hamn och Sjöfartsverket ansöker om miljötillstånd för att bygga en ny djuphamn vid Victoriahamnen, samt bredda och fördjupa farleden in till hamnen. Totalt kommer projektet generera mer än 22 miljoner kubikmeter avfall i form av muddermassa. De sökandes bedömning är att två miljoner kubikmeter kommer kunna användas till att skapa ny landyta i anslutning till den nya djuphamnen, medan resterande avfall föreslås dumpas i havet. Muddermassorna delas upp i två kategorier, M1 och M2, där den senare är mer förorenad.

Här går åsikterna isär.

–  Vi anser att man kan återvinna mer avfall, alltså använda det till att skapa ny markyta. Men Sjöfartsverket och Luleå hamn föreslår att dumpa det i Vitfågelskär, säger Anna-Carin Ohlsson, enhetschef på miljö- och skyddsenheten vid Länsstyrelsen i Norrbotten.

I Vitfågelskär finns en så kallad djuphåla som bildades i samband med Stålverk 80-projektet under 1970-talet.

Anna-Carin Ohlsson understryker att vattenverksamhet ska vara samhällsekonomiskt försvarbart.

– Det har de visat att det här projektet är, men vi ser det utifrån miljöaspekterna. Vår uppgift som tillsynsmyndighet är att ta ställning till om tillstånd kan ges utifrån de miljölagar som finns, men främst är det ju domstolen som avgör saken, säger hon.

Henrik Vuorinen, vd för Luleå hamn, uppger att han aldrig tidigare varit med om ett projekt som är så synkat vad det gäller den ekonomiska och miljömässiga nyttan.

– Jag har varit inblandad i många större investeringsprojekt, men det här är extremt lönsamt. En satsad krona kommer att generera 1,79 kronor tillbaka och vi kommer kunna sänka båtarnas bränsleförbrukning med 40 procent. Det här innebär att vi öppnar upp hela Bottenviken för större fartyg, säger han.

Hans uppfattning är dock tvärt emot länsstyrelsens, att det är bättre för miljön att dumpa merparten av muddermassorna i havet.

– Det skulle även bli väsentligt dyrare att använda M2-massorna till landvinning, men det är genomförbart, säger han.

Sjöfartsverkets advokat Carina Holmgren har goda förhoppningar inför domstolens beslut.

– Att sköta om våra farleder är Sjöfartsverkets uppdrag, jag tror det kommer gå bra, säger hon.

Mark- och miljödomstolens beslut väntas presenteras i februari som tidigast.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!