Hon avfärdar att kränkningar på nätet har tagit fart senaste tiden och ogillar bilden av det som en slags epidemi som ingen vet hur man ska bota.
– Det finns de som har ekonomiska intressen av att det ska se illa ut, man får ta en del rapporter med en nypa salt. Den största delen av kränkningar och diskriminering av unga sker fortfarande i skolan och inom idrottsrörelsen, utanför nätet, slår Elza Dunkels fast.
Att fokusera för mycket på att kränkningarna sker på nätet riskerar att förminska själva grundproblemet, vilket är mobbningen, menar hon. Enligt forskning har mellan en och tio procent blivit utsatta för kränkningar på nätet.
– De flesta vuxna behöver hjälp med att avdramatisera det hela. De unga växer upp med internet, de har inget val och de blir duktigare än oss på det. Men de har också ett behov av våran vuxenkunskap, till exempel konflikthantering. Det upplevs som att det här har med teknik att göra men det handlar fortfarande om kärlek och hat, om främlingsfientlighet och homofobi, säger hon.
Elza Dunkels sticker hål på flera vanligt förekommande formuleringar. Som den att det är värre att bli utsatt för en kränkning på nätet, än i verkligheten.
– Jag tycker inte att vi kan utgå från det. Om någon tittar på en i duschen och säger att vad ful du är, är det inte alls säkert att det är en mindre kränkning än att bli fotograferad naken. Går det ut på att man ska kränka någon så vill man att det ska ta, oavsett om det är i verkligheten eller på nätet. Det finns inga belägg för att det skulle vara värre att bli utsatt på nätet.
En annan är att kränkningar via nätet sker 24 timmar om dygnet. Att offret aldrig är fredat.
– En 15-åring som jag pratade med säger att någon som säger så har aldrig varit mobbad själv. Tror de att en som mobbas lämnar mobbningen på skolgården? Mobbningen finns kvar i huvudet och hjärtat, en som blir mobbad mår aldrig bra, får aldrig vila.
En tredje vanlig fras är att man råder till att aldrig säga något på nätet, som man aldrig skulle ha sagt i verkligheten.
– Problemet är att nätet ger oss möjligheten att säga saker som vi inte vågar och det borde vi använda ansvarsfullt. Nätet gör att många vågar komma ut med sin sexualitet och vågar ställa frågor. Man borde istället säga att de ska försöka ta med sig sin öppenhet ut, utanför nätet, säger Elza Dunkels.
Glappet mellan vuxna och ungdomar är ett problem, som hon ser det. Att finnas med på festbilder på nätet är ingen stora grej för yngre längre, och inget som kommer att förstöra deras liv. Men vuxna pekar gärna med hela handen och dömer ut det, och säger till sin ungdom att den inte kommer få ett jobb på grund av det.
Det blir som ett hot från de vuxna, som kan ge ungdomarna ångest istället för vägledning.
– Om man plötsligt har ett dödligt vapen i sin hand, som man går omkring med, som mobilen faktiskt blivit, som man kan kränka andra med då måste vi ha lite guidning i det. Det kan inte vara så att vi släpper lös det för att sedan säga ”kolla hur ni uppför er!”. Det är orimligt, och det skulle vi inte göra i något annat sammanhang. Vi har massor av organiserat tänkande i samhället, men så fort det kommer till nätet så blir det fritt fram och sedan en massa skuldbeläggning.