Forskare och företagare

Entreprenörskap och forskning, hur går det ihop? Riktigt bra, enligt Cecilia Bergström. En dag i veckan forskar hon, resten av tiden driver hon kiropraktorklinik.

Kliniker. Cecilia Bergström tror att hennes jobb som kiropraktor gör att hon ställer bättre frågor som forskare.

Kliniker. Cecilia Bergström tror att hennes jobb som kiropraktor gör att hon ställer bättre frågor som forskare.

Foto: Josefin Wiklund

Luleå2017-09-24 09:00

Cecilia Bergström jobbar som kiropraktor och är delägare i Hälsokliniken i Luleå. Friheten som det egna företagandet ger och möjligheten att bestämma över sina egna arbetstider underlättar Cecilias andra jobb, det som första forskningsassistent på avdelningen för obstetrik och gynekologi, institutionen för klinisk vetenskap, vid Umeå Universitet.

– Att jag jobbar som kliniker gör också att jag kan ställa mer kliniskt relevanta frågor i forskningen, frågor som både jag och patienterna vill ha svar på. Man har ju en fot i verkligheten, säger Cecilia.

Forskningen ger i sin tur vinster i företagandet, som Cecilia ser det.

– Jag har blivit en bättre kliniker och kan bemöta patienternas funderingar på ett bättre sätt, jag är bättre påläst, säger hon.

Dessutom har hon ju, till skillnad från många andra kliniker, möjlighet att läsa upp sig på den senaste forskningen på arbetstid.

Forskarvärldens strikta struktur och tydliga rutiner är också något hon anammat och dragit nytta av i entreprenörskapet.

– Jag kan förstå om mina kompanjoner ibland tycker att jag är skitjobbig, men det är viktigt för patientsäkerhet och kvalitet, säger hon.

Forskartiteln ger även en viss tyngd och högre acceptans bland andra inom hälso- och sjukvården, upplever hon.

– När jag började var jag som katten bland hermelinerna. I dag finns det en högre acceptans för kiropraktik, men jag har blivit hjälpt av min akademiska examen.

I Cecilias senaste forskning undersöker hon i vilken utsträckning bäckengördelsmärta, det som i folkmun kallas foglossning, håller i sig över tid. I undersökningen har hon frågat kvinnor som hade problem med foglossning under sin graviditet 2002 om de fortfarande hade besvär 12 år senare. Och resultaten visar att 19 procent faktiskt hade det.

– Det är ju ingen som har tittat på det tidigare och det finns ganska dåligt med underlag på det här området. Jag har alltid varit intresserad av kvinnors hälsa eftersom vi många gånger har blivit åsidosatta.

Nästa steg blir att ta reda på varför vissa får bestående besvär och andra inte, men där emellan ska hon undersöka hur hur diagnosiskt ultraljud hos gravida används i låg-, mellan-, och höginkomstländer.

– Jag är så ohyggligt nyfiken. Jag tycker inte om "Jamen det bara är så". Jag kommer aldrig att sluta fråga varför. Sen vill jag göra något för mänskligheten också, så att någon annan kan dra nytta av det.

Börja forska

Cecilia Bergströms bästa tips:

Har du en idé? Skriv ner den, du måste kunna konkretisera. Välj smalt, ta inte med för mycket.

Ta hjälp, fråga någon vad de tycker. Kontakta professorer och lärare. Ett bra kontaktnät är viktigt.

Universiteten lyser ut doktorandtjänster, så håll koll. En akademisk grund är en förutsättning.

Du måste ha ett eget driv för att orka med det. Att doktorera är inte som att plugga, arbetet är självständigt med handledning.

Se till att välja en bra handledare och bihandledare.

Du kommer att få mycket klitik, du kommer att få skrivkramp men du kommer över det.

Det är ett hårt jobb och du kommer att fråga dig om det är värt det. Men när du står där på disputationen är det verkligen värt det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!