Karin, som är i 55-årsåldern, är bosatt i Norrbotten. Hon heter egentligen något annat. Hennes historia är långt ifrån unik, tvärtom delas hennes erfarenheter av de flesta som har kontaktat oss. Många av de som har hört av sig till oss vill berätta om hur de har drabbats i samband med att de har blivit sjukskrivna, men få vill träda fram med namn och bild. Sjukskrivning tycks vara något som många fortfarande skäms över. Karin skäms inte, understryker hon. Men hon vill vara anonym av hänsyn till sin familj.
Aldrig någonsin hade hon kunnat tro att hennes liv skulle ta en sådan vändning, hon som alltid har varit något av en "spindel i nätet", lokomotivet som drar andra framåt. För fyra år sedan blev smärtorna hon hade känt av från och till under en lång tid alltmer outhärdliga. Åratal av slitsamt arbete inom vården hade satt sina spår.
– Jag fick ont på konstiga ställen, här bakom ryggen, säger hon och visar med handen mot ovandelen av ryggen.
Hon gick på sjukgymnastik och det konstaterades att hennes problem satt i musklerna.
– Jag kom till en sjukgymnast som tog i ordentligt. Jag var ganska risig i kroppen när jag kom dit. Sedan kom jag inte upp från britsen och han fick leda mig ut. Det var första gången som jag blev sjukskriven en längre tid.
Hon kom sedan till en sjukgymnast som snabbt konstaterade att han inte kunde behandla hennes rygg. Hon hade sannolikt drabbats av diskbråck och fick en remiss till röntgen av sin läkare.
– Det visade sig att jag hade flera diskbråck och artros i ryggen. Jag blev fortsatt sjukskriven för att det skulle få läka.
Efter ungefär åtta månader blev hon kallad till ett möte med sin chef och en handläggare från Försäkringskassan.
– Min chef fick frågan om jag kunde erbjudas ett annat jobb, men något sådant fanns ju inte. Handläggaren talade då om att jag skulle tillbaka och jobba på min arbetsplats kommande månad. Om det inte fungerade skulle jag ställas till arbetsmarknadens förfogande.
Karin blev förtvivlad. Hon var livrädd för att hamna i en karusell av "arbetsprövningar och bidrag" som hon själv kallar det och såg ingen annan utväg än att börja arbeta halvtid, på samma jobb som innan sjukskrivningen.
– Det var roligt att träffa arbetskamraterna igen, men plötsligt fick jag jätteont i vänster arm. Till slut kunde jag inte röra den alls.
Hon fick diagnosen frusen skuldra och blev sjukskriven igen. Hon kände en enorm stress över att hon skulle kunna tvingas tillbaka till jobbet med de smärtor hon hade.
– Och så satt jag där, på ett nytt möte med arbetsgivaren och en handläggare från Försäkringskassan. Frågan var ännu en gång om det inte fanns andra jobb jag kunde ta. Tårarna bara rann.
Karin provade allt. Akupunktur, sjukgymnastik, hälsosam kost och så mycket motion som hon orkade med. Men det var som om kroppen inte svarade längre. Hon gick tillbaka och jobbade igen och tog ut semester på de tunga helgskiften för att skona sin ekonomi. Smärtan spred sig till revbenen. Hon blev sjukskriven en omgång till.
– Den här gången kände jag större oro för pressen från Försäkringskassan än vad jag gjorde för mina kroniska besvär.
Hon drabbades av svåra magproblem som en följd av all stress.
Karin är oerhört besviken över att det skyddsnät hon som skattebetalare trodde att hon hade inte fanns där när hon blev sjuk.
– Till alla som blir sjuka vill jag bara säga: Bered dig på att du måste föra din egen kamp.
Hon är själv övertygad om att hon hade mått bättre i dag om hon hade fått vara sjukskriven längre den första omgången och låta kroppen läka ordentligt. Smärtorna måste hon lära sig att leva med, det har hennes läkare förklarat. Hon är tillbaka på jobbet, på halvtid.
– Jag har haft jättebra läkare som har skrivit långa noveller till sjukintyg. Arbetsgivaren har varit tillmötesgående, men det hjälper ju inte. En handläggare på Försäkringskassan förklarade att den som kan gå på toaletten, klä på sig och sköta sin hygien också kan jobba. Försäkringskassan har fått mig att känna mig förnedrad, som en parasit. Att jag skulle hamna så långt ned, det trodde jag aldrig.
0920-26 28 65