Förmedlar energi och urladdning i varje låt
KONSERTHÅKAN HELLSTRÖMStora scenen, fredag, 22.30
Jag valde bort att recensera honom när han spelade på Hultsfredsfestivalen tidigare i sommar, och tur var väl egentligen det. Det kändes fel redan från första tonen. Som om de spelade en takt för långsamt hela tiden och jag gick redan efter fyra låtar. I Kiruna var han visst suverän. Nu hade lotten fallit på mig, så nu skulle jag ge honom en ärlig chans. Potentialen finns där för något riktigt bra.
I armkrok stod vi framför scenen igen. Pressade oss längre och längre fram för varje låt.
Det är något speciellt med publiken i Piteå. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men alla är så ... hängivna? För det är andra gången som Piteå står som värd för en av de bättre konserterna jag har varit på med Håkan Hellström. Är det den som hjälper honom och bandet att förmedla den där otroliga energin, pressar på den där sista urladdningen under varje låt? Ja, kanske. Och sedan står den trånande stilla under de förlängda versionerna av Nu Kan Du Få Mig så Lätt och Det är så Jag Säger Det.
Vi stod så där tätt, tätt och luften var så där varm och tjock att man var tvungen att blicka upp mot den ljusa sommarhimlen för att få frisk luft. Jo, nog var det riktigt fint alltid.
Så jobbar vi med nyheter