Planeringen för hur Norrbotten ska kunna hantera ett väpnat angrepp i någon form har legat nere i många år. Sedan 2014 har dock arbetet tagit fart igen eftersom Sverige återupptagit Totalförsvarsplaneringen.
Arbetet med att förbereda militären och det civila samhället för att kunna hantera en krissituation som exempelvis ett krig pågår för fullt.
Under våren och hösten 2016 har länsstyrelsen, som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet ansvaret för civilt försvar, kontinuerliga möten med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter och aktörer inom de fyra nordligaste länen.
– Vi ska stödja Försvarsmakten i deras arbete, de har den bästa uppfattningen om vad vi behöver göra. Mycket av civilt försvar syftar till att stödja militärt försvar för att uppnå största möjliga försvarseffekt, säger Amanda Eriksson, handläggare inom samhällsskydd på länsstyrelsen
Skyddsobjekt, gränsövervakning vid höjd beredskap och förnödenhetsförsörjningen är tre prioriterade områden inom det civila försvaret.
Ett stort arbete är att se över lagstiftningen som i vissa fall kan vara anpassad till hur vårt samhälle såg ut på exempelvis 70-talet.
– Eftersom att den lagstiftning som gäller vid höjd beredskap delvis är äldre, så finns det behov av att se över och modernisera den. Det arbetet pågår inom flera myndigheter, säger Rikard Aspholm, handläggare inom samhällsskydd.
Fyra dagar i slutet av maj blir Norrbotten värd för en unik samverkansövning som går i linje med uppdraget från regeringen. Ungefär 80 personer från centrala myndigheter, samt länsstyrelser, landsting och poliser från de fyra nordligaste länen deltar.
Övningen startar i Jokkmokk och följer älvdalen ner till Luleå.
– Vi börjar med att titta på dammsäkerheten och dammhaveribitarna. Det är en väldigt utmärkande sak just för Norrland medan man i södra Sverige kanske kollar på kärnkraften, säger Kennet Larsson, chef på plan/samverkanssektionen på Norrbottens regemente.
Sverige har inte haft höjd beredskap sedan slutet på andra världskriget. Planeringen inför den har också legat nere en lång tid.
– Vår uppgift är att få ihop det här, och på civil sida måste man få riktlinjer och styrningar så att vi går i takt. Vi är väldigt beroende av varandra. För 15 år sedan var det en självklarhet. Men i dag har vi inga beredskapslager med livsmedel och drivmedel i händelse av kriser i samhället. Man har ansett att det inte behövs, säger Kennet Larsson.
Diskussionen om förnödenhetsförsörjningen pågår främst på en nationell nivå just nu. Förmodligen kommer de att mynna ut i ett beslut om och var sådana lager ska finnas. 2020 ska en planering för totaltförsvaret finnas på plats.