För några år sedan skrev jag i en krönika att platsen kallades för Murmansktorget av de som bor där, ett begrepp som sedan blev så vedertaget att det till och med användes på kommunens egen hemsida. Så träffande var tydligen benämningen för detta mörka, tysta, dystra, gråa och ödsliga – en plats mitt i centrum där inte många lulebor ville sätta sin fot.
Det ville kommunen göra något åt. Man gick inte all in (herregud, det är ju ändå Luleå) men tänkte att en hyfsad satsning skulle göra torget trevligare och kanske rent av få några att vilja vara där.
13 miljoner kostade visst kalaset och invigningen hölls i slutet av september under pompa åt ståt. Huruvida ansiktslyftet blev lyckat eller ej går väl att diskutera, men den diskussionen tänkte jag att vi skulle låta vara. Tycke och smak, ni vet. Men vi kan väl enas om att torget knappast blev "en naturlig mötesplats", som någon optimist uttryckte saken.
Nu skriver vi april. Ett drygt halvår har gått sedan invigningen och redan börjar torget påminna om Murmansk igen.
Stora skifferplattor har lossnat från marken. Jag räknar till tio stycken när jag går där och det ser faktiskt inte helt säkert ut för cyklister. Går man omkring en stund märker man dessutom att många andra plattor ligger löst.
Läs mer: Tjong i betongen – nu rullar vi igången
Hur är det ens möjligt? Torget byggdes ju nyss.
Enligt ansvarig på kommunen beror det på att plattorna inte pallat tung trafik. De har lossnat av att bilar kört in på torget.
Enligt andra är det bara en del av sanningen. Hafsverk, fel material. jäkt för att hinna färdigt och en oerfaren personal ska också ha spelat in.
Oavsett orsaken väntar ett tämligen gediget arbete så fort tjälen gått ur marken. Plattorna måste läggas om och justeras, vilket säkert innebär att stora delar av torget får stängas av under en tid.
Läs mer: Södra hamnplan i repris
Men nu stannar inte bekymren där. Murmansktorgets förbannelse innefattar större problem än plattor som inte vill ligga still.
Ett av husen som omgärdar torget ägs av IOGT-NTO. Det är det huset som går hela vägen ut till Storgatan och som bland annat innehåller SEB och trendbutiken Lyxx.
Kort efter invigningen av "Nya Köpmantorget" upptäckte man vissa problem i IOGT-huset. Det började nämligen rinna in vatten.
– Vi visste inte exakt vad det berodde på, men det var ju ett problem som vi inte haft tidigare, säger IOGT:s ordförande Peter Bergström.
Han är inte helt pigg på att prata om det här. "Det pågår ett ärende", som han säger.
Men jag har förstått så pass mycket att något dåligt hände vid renoveringen av torget vilket innebär att takvattnet från SEB-huset nu rinner rakt ner i backen, vilket dränerar marken.
– Det viktiga är vad som nu görs åt det. För om ingenting görs blir vår fastighet förstörd. Och hade det inte upptäckts hade nog hela torget varit i fara, säger Bergström.
"Pågår ett ärende" betyder ungefär att det råder olika uppfattningar om vems felet är och vem som ska stå för kostnaderna. Än är inte parterna överens och så här långt har problemet avhjälpts akut med att vattnet pumpas åt ett annat håll.
Kan detta rent av bli en rättssak?
– Det vet jag inte. Om inte parterna kommer överens kan det ju bli så, men jag tror att vi ska hitta en lösning tillsammans med kommunen. Problemet måste få en långsiktig lösning och det innebär att man måste gräva lite...
Så ungefär där står vi. "Nya Köpmantorget" går mot sin första sommar.
Men snart lär grävskoporna stå där igen för att laga och fixa det som nyss blev klart.
Sedan väntar kanske invigning 2.0. Att Luleå skulle få en mötesplats där vi verkligen vill mötas förblir nog en dröm.