Förhållandena mellan Foodorakoncernens matleveranser och de stora åkeriernas verksamhet skiljer sig för mycket menar hon.
– Våra chaufförer tar en produkt från platsen a till b och våra arbetstider är mest förlagda till kvällar och helger. Därför fungerar inte det befintliga kollektivavtalet, men vi vill gärna att det ska bli ett och diskussioner pågår just nu med Transportarbetareförbundet om ett avtal för bilbuden.
När Foodora tecknade kollektivavtal med Transportarbetareförbundet 2021 ingick inte bilbuden, som är anställda i ett separat dotterbolag, Hungry Delivery, så 1 000-tals bud hamnade utanför. Alla bud som kör ut mat åt Foodora i Norrbotten är bilburna.
När NSD:s reporter försökte få en intervju med bilbuden som hämtade mat hos Foodora Market i Luleå var det ingen som ställde upp med namn och bild på sitt ansikte.
Behöver man som anställd i er koncern vara rädd att prata med media?
– Absolut inte. Alla anställda i Sverige har en grundlagsskyddad meddelarfrihet. Något som vi också värnar.
Hur gör ni för att de anställda ska trivas på jobbet och inte känna sig stressade?
– I dagsläget har vi cirka 6 000 anställda bud runt om i landet och varje medarbetare är en viktig del av vår verksamhet. Vi har ett dedikerat team som arbetar dagligen med att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för alla våra anställda.
Mats Andersson är ombudsman på Transportarbetareförbundet centralt och höll i förhandlingarna med Foodora när kollektivavtalet slöts 2021.
– Det var cykel- och mopedbuden som organiserade sig i Transport och vår uppgift är i första hand att jobba för våra medlemmar i branscher där det saknas reglerade avtal. Men det förutsätter att vi har medlemmar.
Transport har nyligen inlett samtal med Foodorakoncernen även när det gäller bilbuden, berättar han.
– När vi nu har fått medlemmar bland dem så ska vi jobba för deras villkor också, men det behöver bli fler medlemmar för att vi ska få till ett kollektivavtal, säger Mats Andersson.
Vad är det för nackdel för dem som inte omfattas av ett kollektivavtal?
– Först och främst får de villkor som är sämre än för branschen i övrig. Sedan, mig veterligt, har de inga trygghetsförsäkringar för till exempel arbetsskada, ingen avsättning för pension och lägre semesterersättning. Deras lön är till stor del provisionsbaserad.
Vad tycker du om att det är på det här sättet?
– Vårt mål är att alla på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av kollektivavtal, så generellt tycker vi det är åt helsike.
Ändå går utvecklingen åt motsatt håll, berättar han.
– Det har att göra med att det är lätt att starta företag och lätt att få tag i arbetskraft som kanske tar anställningar till sämre villkor för att det inte finns något annat för dem.
Helt utan skyddsnät är de dock inte, även om de saknar kollektivavtal.
– Om de arbetar som anställda omfattas de ändå av den vanliga lagstiftningen exempelvis när det gäller arbetstidens förläggning, arbetsmiljö, sjukpenning, semester och anställningsskydd, förklarar Mats Andersson.
Men lönemässigt finns det en stor nackdel.
– Vi har ingen lagstadgad lägstalön i Sverige, konstaterar han.
Olov Wiklund är ombudsman på Transport i Norrbotten men har ingen inblick i Foodorachaufförernas arbetsvillkor i länet.
– Jag tror inte vi har några medlemmar bland dem. Vi har ingen kontakt med varken bolaget eller chaufförerna lokalt tyvärr.
Hur tror du att de har det?
– Jag kan bara gissa att de inte har så goda förhållanden och löner.