När flyktingkrisen var som mest allvarlig i höstas upphörde Anders Ygeman (S) att vara en doldis i regeringen.
Det var han som klev fram i media när folks oro var som störst. Något som imponerade. Flera tunga krönikörer i riksmedia kallade honom till och med för "vår nye landsfader".
Under måndagen besökte Ygeman Luleå ("jag har träffat väldigt många poliser") för att bland annat prata om hur polisen klarar flyktingsituationen.
Det har inte varit någon liten fråga.
Polisen befinner sig mitt i den största omorganisationen sedan 60-talet. Samtidigt drabbades Sverige av den allvarligaste flyktingsituationen genom alla tider. På bara fyra månader kom över 100 000 flyktingar till Sverige. Som mest sökte ungefär 10 000 människor sökte asyl i Sverige – varje vecka.
NSD har bland annat skrivit om en mängd brott på flyktingboenden i länet. Dessutom ligger flera flyktingförläggningar i glest befolkade områden – där polisen inte finns.
– Det har varit en speciell utmaning för polisen i Norrbotten, säger Ygeman. Polisen måste ändra sin närvaro. Men det handlar också om ett fungerande säkerhetsarbete med fler ordningsvakten. Polisen snabbutbildar nu väktare, som dessutom ska få förordnande att jobba på fler förläggningar.
Får polisen godkänt för hur den har hanterat den extrema flyktingsituationen?
– I det stora har polisen klarat detta mycket bra, även om påfrestningarna finns kvar. Vi i regeringen tog ju bland annat beslut om att återinföra gränskontrollen. Det fick till följd att flera poliser från Norrbotten fick åka till Skåne för att hjälpa till. Vi har ju inte haft gränskontroller i Sverige sedan 1994.
När det var som mest intensivt arbetade 14 norrbottniska poliser varje vecka med gränskontroller i Skåne. Nu är siffran nere på sex poliser.
Men även om flyktinganstormningen bedarrat betyder det inte att situationen för polisen är lugn. Bland annat fick det ett enormt genomslag när Ygeman sa att upp emot 80 000 personer kan komma att utvisas från Sverige under det kommande året, vilket skulle innebära över 200 om dagen.
Klarar Sverige verkligen av det?
– Ja, vi har inget val. Men det är viktigt att säga att de flesta som får nej på sin ansökan kommer att lämna landet frivilligt. Men för att kunna ha ett fungerande frivilligt återvändande måste man ha möjlighet att utvisa folk med tvång.
Ett beslut som regeringen tagit är att ingen har rätt till boende på anläggning om man saknar uppehållstillstånd. Även ersättningen från Migrationsverket upphör.
– Vi förskjuter hela incitamentstrukturen. Det ska vara svårt och jobbigt att vara kvar om du inte har tillstånd – men det ska vara lätt att åka vidare.
Leder inte detta till att fler går under jorden?
– Det är alldeles för många som gör det. Därför tog polisen, Migrationsverket och Kriminalvården ett beslut om ett nytt sätt att jobba på. När någon får ett nej ska en polis finnas på plats som kan göra en bedömning. Finns det en risk att personen ska avvika kan polisen besluta om att ta personen i förvar.
"Förvar" är ett snällare ord för att låsa in de som väntar på att utvisas. Just nu ligger den nordligaste förvarsplatsen i Gävle – något som minister Ygeman tycker är oacceptabelt.
– Vi måste ha fler förvar för att lösa logistikproblemen. Det är långt mellan Kiruna och Gävle. Därför behövs ett förvar i norra Sverige.
Rent av i Norrbotten?
– Jag fördelar inte förvarplatser Men ser man på kartan finns det logiska argument för att ha ett förvar i Norrbotten.
När blir det klart?
– Innan sommaren borde vi ha klarhet i hur utbyggnaden ska ske. Då har jag inte sagt för mycket.
Anders Ygeman säger att regeringen jobbar på att skärpa lagstiftningen för att göra det lättare att hitta folk som gömmer sig.
– Det är lättast att gå på de arbetsgivare som utnyttjar illegal arbetskraft.
Hur vet man vilka de är?
– Vi måste gå mot de branscherna: restaurang, disk och städ.