Under 2014 hade Sverige 166 avlidna donatorer inom intensivvården. Det är det högsta antalet som rapporterats i Sverige och utgör en ökning med tio procent sedan 2013. Som organdonator räknas en patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning och avlider i en total hjärninfarkt. Patienten ska dessutom vara medicinskt lämplig som organdonator och det ska finnas ett medgivande för donation.
Från de 166 donatorerna kunde sammanlagt 814 organ tas till vara och transplanterades till patienter i behov av ett eller flera nya organ. Det betyder att en enda organdonator kan rädda livet på flera personer som står på väntelista för transplantation.
De 166 donatorerna representerade alla åldersgrupper. Den ädsta donatorn var i åttioårsåldern.
Sett till hela landet har antalet organdonatorer per miljon invånare ökat till den högsta nivån som uppmätts i Sverige sedan 2004. I donationsregionerna varierar resultaten från 21, 5 i Norra regionen som omfattar Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland till 9,8 i Sydöstra regionen som omfattar Kalmar, Östergötland och Jönköping.
Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens årliga kartläggning över antalet organdonatorer i Sverige.
Årets kartläggning gör en jämförelse mellan åren 2008 och 2014 och på flera punkter syns en positiv utveckling. Ett exempel är att kontakten mellan transplantationskoordinatorerna och de donationsansvariga läkarna och sjuksköterskorna har förbättrats. Det är betydelsefullt för att möjliga donatorer ska uppmärksammas och få donera sina organ. När det gäller donationsviljan hos donatorerna själva har andelen positivt inställda fortsatt att öka och låg 2014 på den högsta nivån som rapporterats sedan 2008. Hälften av de avlidna som var medicinskt lämpliga för organdonation hade dock inte uttryckt sin donationsvilja. Det visar på vikten av att allmänheten diskuterar och tar ställning i donationsfrågan. Att den enskilde har klargjort sin vilja underlättar för såväl de närstående som för hälso- och sjukvårdens arbete i en donationssituation.