Årsrapport 2014 från Folkhälsomyndigheten visar att folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka vilket framförallt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt. Också cancerdödligheten har minskat något. Detsamma gäller antalet döda i trafikolyckor.
Personer över pensionsåldern har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Insjuknandet i stroke har minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Bland kvinnor och män i åldrarna 35 - 44 år ses istället en ökning.
Den psykiska ohälsan minskar bland äldre och ökar bland yngre.
Bland unga i åldrarna 16 - 24 år har dubbelt så många av kvinnligt kön besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med dem av manligt kön. För båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet.
Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp har också sämre allmänt hälsotillstånd och med psykisk ohälsa.
Utbildning är enligt rapporten en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen.
Johan Niklasson och Aase Wisten är överläkare vid strokeenheten på Sunderby sjukhus. Så här svarar de på frågan om vad som orsakar stroke bland yngre?
– Orsakerna är framförallt de traditionella som rökning, högt blodtryck och höga blodfetter. Jag tycker mig se en stressfaktor också, men den är svår att bevisa, säger Johan Niklasson.
– Kost och motion har förstås betydelse. Låg fysisk aktivitetsnivå är en riskfaktor, säger Aase Wisten.