På Hertsön är många av husen del av så kallade gemensamhetsanläggningar. Det innebär att ägarna till de fastigheter som är en del av en gemensamhetsanläggning har gemensamt ansvar för vissa delar.
– Till exempel en väg som ett antal fastigheter nyttjar gemensamt, eller avloppsledningar eller vatten, förklarar Gunnar Ersbo på Lantmäteriet.
Ägarna inom en gemensamhetsanläggning brukar inte sällan låta Lantmäteriet bilda en så kallad samfällighetsförening för att kunna ta beslut om reparationer eller renoveringar av saker man tar gemensamt ansvar för. Man kan även spara pengar inom föreningen för att bekosta sådana operationer.
I Birgitta Sterners fall saknades en sådan förening, och därför gällde istället delägarförvaltning där alla beslut måste ske med konsensus istället för omröstning.
– En samfällighetsförening blir en juridisk person som kan gå till kronofogden om man inte betalar avgifter till föreningen, säger Gunnar Ersbo.
– Har vatten och avlopp bara fungerat så är det kanske ingen som funderat över det. Det kan ju vara många köpare i ett led sedan 1976.
Risken finns att fler på Hertsön kan råka ut för samma sits som Birgitta Sterner och hennes grannar. Enligt Gunnar Ersbo finns det så många som 126 anläggningar i området, varav flera saknar en samfällighetsförening.
– Jag har inte kollat alla. Det är möjligt att någon har gjort en.
Under fliken "Min fastighet" på Lantmäteriets hemsida kan man kolla upp vad som gäller för sin fastighet.
Har du varit med om något liknande, alternativt riskerar att hamna i samma sits? Tipsa oss via vår mejl webben@norrmedia.se.