Förra året skrevs 272 katter in på Kattakuten i Norrbotten. I år har antalet personer som söker sig till kattakuten för adoption ökat. Om ökningen beror på den pågående coronakrisen är oklart, men Camilla Zerpe Karlsson, föreningens ordförande menar att det kan finnas en koppling.
– Det viktigaste är att man vet vilket ansvar som krävs för att skaffa katt. Det är underbart och fantastiskt men man måste veta att det är krävande. Man måste tänka igenom beslutet och veta att man har tid, pengar och tålamod, säger Camilla Zerpe Karlsson.
Trycket på att adoptera katter varierar. Men även om antalet adoptionsansökningar har ökat så söker organisationen aktivt fler stödhem och volontärer runt om i länet. Kattakuten drivs ideellt och därför finns ingen officiell lokal, inte heller något officiellt katthem, organisationen lägger därför stor vikt på volontärer, donationer och ideella personers arbete.
– Volontärarbetarna är så viktiga då vi har ett så stort län. Vi har inte möjlighet att köra så mycket som det kanske skulle behövas, säger Camilla Zerpe Karlsson.
Katter som hamnar hos någon av Kattakutens stödhem har alla sina egna historier. Vissa har fötts utomhus och levt som vildkatt hela livet. Andra har lämnats ensam efter att deras ägare dött, och vissa försvinner eller lämnas kvar efter att familjen flyttat. Det finns katter som har fötts utomhus och därmed aldrig har spenderat tid med människor. Det är speciellt viktigt att dessa katter socialiseras för framtiden.
– Man tränar katterna genom att man vänjer djuret vid människor, händer, beröring och sällskap med människor, säger Camilla Zerpe Karlsson.
När en katt rapporteras till kattakuten kallas ofta någon av volontärerna ut. Sen plockas katten upp och tas till ett närliggande akuthem, där blir kattens grundläggande behov uppfyllda. Vid behov tas katten till veterinär.
– När vi adopterar ut en vuxen katt ser vi till att den är chipmärkt, vaccinerad och kastrerad. Det är ett förebyggande arbete som vi gör för att vi ska minska antalet hemlösa katter, säger Camilla Zerpe Karlsson.
– Det är en lång resa men det känns helt fantastiskt första gången man hör en skygg katt spinna. Det känns alltid lika härligt att få vara med hela vägen. Det är jättemycket glädje men det är även ett stort ansvar, säger Camilla Zerpe Karlsson.