Fler får socialbidrag

Skärpningarna av a-kassereglerna har inneburit att fler arbetslösa riskerar att tvingas ta socialbidrag, försörjningsstöd, för att klara tillvaron.
Ökad belastning
Den 1 juli genomfördes förändringar i sjukförsäkringen. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades.
Totalt beviljas årligen cirka 40 000 nya tidsbegränsade sjukersättningar. Många av dem får förlängd sjukpenning.
Ett antal har dock ingen sjukpenning och för dem är enda utvägen att söka försörjningsstöd i den kommun där de är bosatta.
Sammantaget innebär alltså förändringarna av a-kassan och sjukförsäkringsreglerna att den ekonomiska belastningen ökar på kommunerna, deras försörjningsstöd ligger i botten på samhällets sociala skyddsnät.
En halv miljard mer
Enligt en beräkning som Sveriges kommuner och landsting gjorde i våras tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan enbart regelförändringarna inom sjukförsäkringssystemet kosta landets kommuner över en halv miljard kronor årligen i ökade kostnader för försörjningsstöd.
Det innebär en höjning med mer än fem procent jämfört med dagens nivå.
Kan inte påverka
- Prognosen visar att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att bli cirka fem miljoner kronor mer än de cirka 46,4 miljoner kronor som vi budgeterat. Det här är kostnader som vi inte kan påverka eftersom vi är slutstation i det so-
ciala skyddsnätet och enligt socialtjänstlagen måste vi betala försörjningsstöd till de människor som inte kan försörja sig på något annat sätt, säger Eva Bergström (s), socialnämndens ordförande i Luleå.
Lågkonjunkturen oroar
Av dem som får försörjningsstöd i Luleå kommun är cirka 40 procent arbetslösa som inte får a-kasseersättning och cirka 20 procent är sjukskrivna som inte får ersättning från Försäkringskassan.
Försäkringskassans strängare regeltillämpning slog igenom redan i fjol.
Under 2007 ökade Luleå kommuns utbetalning av försörjningsstöd till sjukskrivna med cirka 20 procent.
- Under de fyra första månaderna i år ökade kostnaderna för försörjningsstöd till sjukskrivna med ytterligare 13 procent jämfört med 2007. Sedan har det stabiliserat sig på den nivån, säger Eva Bergström.
Hon är mycket oroad över vad som ska hända när vi nu är på väg in i en lågkonjuktur.
Fortfarande skamligt
- Främst är jag oroad ur mänsklig synvinkel. Många far illa. Utvecklingen är tyvärr sådan att de människor som hamnar i systemet blir kvar länge. Många barn tvingas växa upp i familjer som kan sägas vara fattiga. Speciellt olyckligt är det ju också att gruppen unga människor som lever på försörjningsstöd ökar. De som inte har kunnat få jobb när vi har haft högkonjuktur kommer naturligtvis att få det ännu svårare när arbetsmarknaden blir kärvare. Tidigare hade vi bättre verktyg lokalt och regionalt för att hitta arbetsmarknadspolitiska alternativ till försörjningsstöd. För att ge människor arbete har ett mervärde förutom ren försörjning. Det ger en en social tillhörighet, en känsla av att vara behövd och en mening i tillvaron. Att ta emot försörjningsstöd är fortfarande någonting skamligt - trots att det inte borde vara så, säger Bergström.
Ingen hemlig skattkista
Eva Bergström är också
oroad av ekonomiska skäl.
- Trygghetssystemen är kommunicerande kärl och när nivåerna sjunker på andra håll så stiger de hos oss. Jag har en budget att ta ansvar för och det blir annat viktigt som måste stryka på foten när kostnaderna vältras över på kommunen. Vi har ingen hemlig skattkista någonstans. Någonstans måste pengarna tas ifrån, säger hon.