En bit utanför Råneå bor Gerd Nordmark tillsammans med sin man. På dagarna arbetar hon som lärare vid allmänna linjen på Sunderbyns folkhögskola, men hon är också lärare i självhushållning. Det hela började med att hon berättade för en vän att det där med egna höns verkade roligt.
– Jag tänkte mig inte för! Då kom hon med tre hönor och en tupp som jag skulle låna, säger Gerd Nordmark.
Nu har hönsskaran utökats och på gården befinner det sig närmare 20 höns. Äggen använder hushållet själv, eller ger till arbetskamrater om det skulle bli för mycket.
– Vi får ju så mycket ägg att jag kan göra en kaka varannan dag.
Kycklingarna som springer kring hennes fötter är födda på folkhögskolan i Sunderbyn och det var inte hon själv som skötte det, hon blev nämligen sjuk just innan kläckningen så eleverna fick ta över. Enligt rykten var intresset stort. Men saker har inte alltid gått problemfritt. Nordmark minns när hon precis hade börjat med hönsen.
– Första gången visste jag inte hur det fungerade. Jag fick inga ägg, berättar Gerd Nordmark.
Hon ville inte störa hönan hon trodde skulle värpa, så hon frågade sin kompis om hjälp.
– Hon lyfte på hönan och under låg det ju en massa ägg, en del var det kycklingar i.
Men för att få ägg är hönsens välbefinnande en förutsättning. Varje morgon tar arbetet i hönsgården ungefär 45 minuter. Det ska bytas vatten, mat ska fyllas på och hönsens boende rengöras. Om en höna är sjuk krävs extra tillsyn, värme och mat. För att ge kycklingarna en så bra start som möjligt i livet bodde de i köket i över en veckas tid, och på somrarna rör sig alla höns fritt på gården. Ingen höna har hittills gått vilse, men de kan lägga ägg på andra ställen än i hönshuset.
– Vi hittade en höna med en kyckling i skogen en gång. Hon hade vandrat dit eftersom hon visste att jag tog äggen. En annan gång hittade vi 20 ägg i flisvirket, säger Nordmark.
Självhushållningen är i sig ett stort intresse och om några år hoppas hon, förutom gässen och hönsen, också ha andra djur.
– Om tre år går jag i pension, då vill jag ha linderödsgrisar.
Från början var tanken att gässen skulle slaktas och användas till självhushållningen, men det fick fortsätta vara just vad det var från först början, en tanke.
– Det gick ju inte. Jag kommer aldrig bli en bra självhushållare när det gäller djur, säger Gerd Nordmark.