Med rubriken ”Finland – De nästa hundra åren” höll tidigare utrikesminister i Finland, Pär Stenbäck, ett anförande i Vetenskapens hus. Han hade blivit inbjuden i samband med jubileumsfirandet och valde att prata om de svensk-finska relationerna genom åren.
– Jag försöker se på vilka håll vi följs åt och om länderna kommer att följas åt under de kommande åren. Just nu ser det mycket lovande ut för det finsk-svenska samarbetet. Vi har ett ökat militärt samarbete som politikerna verkar mycket förtjusta i. Dock säger de från båda håll säger klart nej till en allians.
– Jag tycker att det är lite motsägelsefullt för nu har ju Sverige sagt att man förbereder sig för en krissituation. Men det finns ju i våra länder en nära romantisk nostalgi till neutralitet och alliansfrihet. Då är det många som tänker att det bara är att fortsätta på samma spår och menar att: ”Vi har klarat oss i flera hundra år på det här genom att hålla oss neutrala". Men det finns ju inte några garantier för att det ska fungera i dagens läge.
Hur ser du på samarbetet?
– Jag tycker att det militära samarbetet är bra men jag tror att det krävs en utrikespolitisk samordning. Det skulle stärka oss.
Kan du ge ett exempel?
– Ja i förhållandet till Ryssland har vi haft lite olika tankesätt. Finlands president har framhållit att det är viktigt att upprätthålla en dialog med Ryssland – oberoende av vad vi tycker om deras utrikespolitik och hur de agerar. Felgreppen i Krim och Ukrina som exempel. Men vi anser att det är förnuftigt att hålla koll på vad grannen gör.
– Medan i Sverige har man varit mer ”hands off” – att man inte vill vidröra frågan alls. Men nu har Sverige börjat tänka om på den här punkten. Utrikesminister Margot Wallström har sagt att hon är beredd att träffa sin ryska kollega och så vidare. Det betyder inte att vi ska bli mjukare mot Ryssland men att länderna agerar i samma riktning och använder samma arbetsmetoder.
Hur pratar man om Putin i Ryssland?
– Man ska komma ihåg att det finns en stor skillnad mellan Finland och Sverige. Om det blir ett verkligt hot, en fördjupad konflikt mellan Ryssland och det övriga Europa så ligger Finland mycket värre till. Det glömmer man ofta i Sverige.
– Vi har även mer att förlora när det gäller handel och turism. Handeln mellan Finland och Ryssland är mer betydelsefull eftersom vi gränsar till varandra. Och så turismen som på grund av sanktionerna har gått ner dramatiskt. Förr året hade vi en miljon ryska turister i Finland. Du kan tänka dig vad det betyder ekonomiskt.
Hur talar man om Nato i Finland?
– Ja, Nato-debatten har ju hamnat i ett lite nytt läge de senaste veckorna med tanke på tillträdet av Donald Trump som USA:s president. Entusiasmen för en omedelbar anslutning till Nato har dämpats. Och det är förståeligt eftersom ingen riktigt vet var vi är på väg. Inte heller vad USA:s säkerhetsgarantier från förr verkligen står för idag.
– Jag hör till dem i Finland som tycker att det är väldigt viktig att ansluta sig till Nato. Jag tror att den har en preventiv betydelse. Alltså herr Putin vet att om han ställer till med mer krångel eller visar på mer aggressivitet – då kommer den här Nato-optionen förverkligas om han fortsätter att knuffa oss i den riktningen.
Kärnkraft?
– Det är inte en stor fråga i Finland. En antikärnkraftsrörelse har aldrig nått upp till den högsta politiska nivån. Det är inte en fråga som delar partier.