Såg du den enorma fettklump som hittades häromveckan i Londons avloppssystem? Den visade sig vara 130 ton tung och cirka 240 meter lång. Vikten motsvarade elva engelska dubbeldäcksbussar.
I Stockholms avlopp har också fettklumpar på flera ton påträffats under de senaste åren.
Kommunens chef för vatten och avlopp Petra Viklund är inte orolig för att något liknande ska inträffa i Luleå. En avgörande faktor är att rördimensionerna i stadens VA-system är betydligt mindre än i både Stockholm och London.
Det innebär dock inte att Luleå är förskonat från fettproblematiken. Enligt kommunens egna beräkningar ligger merkostnaderna på närmare fyra miljoner kronor varje år.
Stoppen i avloppen förekommer i princip dagligen i Luleå. Enligt Lars Brännvall, driftchef för Luleås avloppsverk, handlar det nästan alltid om att ledningssystemet blockeras av stelnat fett på insidan av avloppsrören.
– Varje dag ser vi fettklumpar med storlekar som en fotboll eller en handboll flyta omkring i avloppet. Med tanke på det är det inte konstigt att det blir stopp ibland, berättar Lars Brännvall.
Sju-tio gånger i veckan rycker personal ut för att åtgärda igenkorkade avloppsledningarna. Det beräknas kosta 1-1,5 miljon kronor om året.
Till det tillkommer kostnader för skador som uppstår i samband med översvämningar. Hittills i år motsvarar kostnaderna närmare 2,5 miljoner kronor.
De ökande kostnaderna fick Luleå kommun att 2011 ta initiativ till en inventering av samtliga kommunala fastigheter där det hanteras livsmedel. Bland annat undersöktes möjligheten att utrusta fastigheterna med en fettavskiljare.
Det handlar om restauranger, men också om skolor, förskolor, omsorgsboenden eller affärer som hanterar charkvaror.
Totalt omfattade undersökningen 150 kommunala fastigheter. Av dem visade sig hälften av byggnaderna vara i behov av en fettavskiljare.
– I dag har vi utrustat de flesta fastigheterna med en avskiljare som ser till att fettet inte hamnar i avloppet. På de återstående 20 byggnaderna har arbetet påbörjats eller senarelagts till planerade ombyggnationer, förklarar VA-chefen Petra Viklund.
2012 utvidgades inventeringen till sammanlagt 250 privatägda fastigheter. Här visade det sig att 65 verksamheter saknade fettavskiljare och ytterligare 42 hade en underdimensionerad utrustning.
Luleå kommun har rekommenderat samtliga privata fastighetsägare att skaffa sig fettavskiljare, men långt i från alla har hörsammat uppmaningen.
– Jag tycker att vårt budskap har mötts av ett stort intresse, men problemet är att det brukar uppstå en diskussion mellan fastighetsägaren och exempelvis restaurangen om vem som ska stå för kostnaderna, säger Petra Viklund.
Problemen med stopp i ledningarna är störst i Luleå centrum. Det framstår naturligt med tanke på att stadens flesta restauranger saknar fettavskiljare.
Trots åtgärderna verkar problemen öka från år till år. Hushållen pekas ut som en orsak till ökningen. Under 2000-talet har användandet av matoljor stegrats markant i Sverige.
– Vi kör regelbundet kampanjer som riktar sig mot allmänheten för att öka kunskaperna. Även om man använder flytande matolja så stelnar fettet när det kommer under marknivå där det är lite kallare, säger Petra Viklund.
– Vid varje studiebesök brukar jag lyfta fram det här problemet. Jag tycker att många privatpersoner verkar vara okunniga. Matolja är bra för hälsan, men det är inte bra för avloppsledningarna, tillägger Lars Brännvall.