Femman checkar ut

Det är slutet på en epok. Efter tjugo år får Furuparksskolan klara sig utan någon av de fem bröderna Wiik. I morgon går minstingen Vilgot ur sexan.

Hemmaplan. De fem bröderna Wiik, från vänster Max 26 år, Vilgot 12, Ludwig 24, Adam 22 och Teo 17 år. Intresset för basket är gemensamt.

Hemmaplan. De fem bröderna Wiik, från vänster Max 26 år, Vilgot 12, Ludwig 24, Adam 22 och Teo 17 år. Intresset för basket är gemensamt.

Foto: Pär Bäckström/pbfoto.se

Luleå2017-06-15 21:00

På fredag är det skolavslutning för Vilgot Wiik, tolv år på det trettonde. För honom innebär det en övergång. I höst väntar högstadiet. Tips på hur det kan gå till kan han få från någon av sina fyra bröder, Max, 26 år, Ludwig 24 år, Adam 22 år och Teo 17 år stått på skolgården till Furparksskolan och sjungit in sommaren.

Max, den äldste av bröderna, började skolan på andra sidan sekelskiftet, 1997, och gick ut sjätte årskursen 2003. Och det är klart, har man som brödraskara tillsammans tjugo år på skolan, måste det vara något speciellt när ingen av dem längre ska gå kvar.

­– Skolan känns som hemma. Det är lite vemodigt nu, säger Max Wiik.

Trots att det fjorton år sedan Max gick ut sexan känner lärare igen honom när han kommer till skolan.

– Jag får stanna då och då och snicksnacka lite, säger han.

Kerstin Wikström, numera pensionär som fortfarande jobbar extra på Furuparksskolan, har haft två av killarna i sin undervisning. Fem bröder sätter sina spår på en skola.

– De har ju liksom alltid funnits. Det är klart att man i lärarrummet pratatoch genom åren undrat om det kommer någon mer, säger Kerstin Wikström.

Unisont säger bröderna att de har gillat sin skola. Den har varit bra. De berättar om skogskojan, naturexkursioner och om höns på skolgården.

– Skolan har alltid haft ett miljötänk, säger Ludwig Wiik.

Det har också varit tryggt att ha bröder som går eller har gått på skolan.

– Även om jag inte behövt utnyttja det så har jag ändå alltid känt att jag haft ett extra skydd med bröder på skolan, säger Ludwig Wiik.

Alla bröderna är basketintresserade och har tränat basket i föreningen BK Höken. Skolgårdens basketplan har varit hemmaplan. Tidigare bodde familjen bara hundra meter ifrån Furuparksskolan. Det har varit enkelt att springa genom skogen till skolgården för att träna basket.

– Vi vet att vi kommer tillbaka hit. Vi spelar basket här varje sommar, säger Max.

Den i familjen som kanske fäller en extra tår på årets skolavslutning är mamma Birgitta Lindvall Wiik .

– Tjugo år utan avbrott. Det är en epok som tar slut, säger Birgitta Lindvall Wiik.

Familjen har genom åren fått tråckla för att få ihop föräldramöten, utvecklingssamtal och inte minst vilka skolavslutningar man ska gå på.

– Studenten har varit prio ett. Sen kommer avslutning i nian och därefter avslutning i sexan, säger Birgitta Lindvall Wiik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om