Lisa Pauloff läser till sjuksköterska på LTU.
STUDENTEN
Lisa Pauloff, läser sjuksköterskeprogrammet på LTU.
Hur hamnade du i Luleå?
– Jag kommer från Piteå och jobbade i gruvindustrin ett tag efter gymnasiet. När jag skulle börja studera kändes Luleå som en bra plats. Som Pitebo känner man igen sig här. Det känns som hemma fast med mer folk.
Vad tror du att universitetet har betytt för Luleå som stad?
– Jag tror att det har gjort staden mer mångkulturell och öppen. Hit kommer ju studenter och doktorander från hela världen och man kan träffa många olika sorters människor.
Har universitetet fått fler unga norrbottningar att ta steget att börja studera?
– Ja, det tror jag. Det kan vara ett stort steg att flytta till en annan stad för att läsa vidare. Jag tror att många som inte hade flyttat till exempelvis Umeå eller Stockholm för att plugga känner att ”men det finns ju ett universitet i närheten, då kan jag läsa där”.
Marcus Liwicki hade aldrig hört talas om Luleå innan han sökte en forskartjänst vid universitetet.
FORSKAREN
Marcus Liwicki, professor. Forskar inom artificiell intelligens (AI) och maskininlärning.
Hur hamnade du i Luleå?
– Jag kommer från Tyskland och hade en tjänst som forskningschef i Berlin när jag 2018 fick höra om en professur vid LTU. Då visste jag inte att Luleå fanns över huvud taget. Nu älskar jag livet här och vill stanna kvar. Det är en öppen och trygg kultur som jag tycker mycket om.
Hur står sig LTU jämfört med andra tekniska universitet runt om i världen?
– När det gäller AI-forskning tänker många direkt på USA eller Kina. Men inom vissa områden är LTU bland de främsta universiteten i världen. Forskningen på AI-teknik för att utforska gruvor och andra underjordiska miljöer är världsledande.
Vilken forskning på LTU är mest spännande just nu?
– Vi är mitt uppe i ett projekt kring hur AI kan hjälpa lärare. Vi har testat att ha flera rörliga ”robotlärare” i ett rum tillsammans med elever en riktig lärare. Tanken är att AI:n och lärarna ska komplettera varandra i undervisningen. Det är ett roligt projekt där flera olika forskningsområden samarbetar.
Sofia Ledarp läste den nystartade skådespelarutbildningen under andra halvan av 90-talet. 2007 vann hon en Guldbagge för sin roll i dramafilmen ”Den man älskar”.
ALUMNEN
Sofia Ledarp, skådespelare. Läste skådespelarutbildningen vid LTU mellan 1996–2000.
Hur hamnade du i Luleå?
– Jag bodde i Stockholm och höll på med ansökningar till scenskolorna i storstäderna när min mamma ringde och sa att de hade startat en skådespelarutbildning i Luleå. Så jag sökte och kom in. I början var jag helt förvirrad: ”Var har jag hamnat egentligen?” Eftersom vi var den första årskullen fick vi – på gott och ont – vara med och forma mycket av utbildningen.
Trivdes du?
– I början var det en utmaning att hålla sig över ytan under de mörkaste och kallaste månaderna. Men när jag hade vant mig vid det så var det verkligen en fördel i att inte studera i en storstad. Det tvingade mig till ett helt annat fokus på utbildningen och min egen utveckling.
Hur minns du tiden i Luleå i dag?
– Jag är väldigt glad och stolt över att jag tog möjligheten att lära känna en ny del av Sverige. Som infödd stockholmare lärde jag mig att Sverige är större än vad jag hade trott och jag fick några av mitt livs största naturupplevelser i Norrbotten.
Socialdemokraten Kjell Mickelsson var kommunstyrelsens ordförande i Luleå mellan 1986–1998. ”Det går inte att överskatta universitetets betydelse för Luleå”, säger han.
POLITIKERN
Kjell Mickelsson (s), kommunstyrelsens ordförande i Luleå mellan 1986–1998. Satt i högskolans styrelse under 70-talet.
Hur utvecklades universitetet under de första åren?
– Vid den första terminsstarten var det inte så många studenter, men därefter växte det snabbt. Man märkte tydligt vilken påverkan det hade i form av arbetstillfällen, inflyttade studenter och ökande lokal konsumtion. Och ganska snart inleddes också samarbeten mellan universitetet och de lokala industrierna.
Vad har LTU betytt för Luleås utveckling?
– Oändligt mycket. Det har en betydelse som inte går att överskatta. Universitetet är delaktigt i alla stora satsningar i regionen och fortsätter att växa.
Hur ser du på LTU:s framtid?
– Väldigt positivt. Det är som ett tåg som rullar mot framtiden och bredden på tågrälsen utökas hela tiden. Personligen tycker jag att det vore roligt om man på sikt startar ännu fler utbildningar inom humaniora och kultur.
Grete Solvang Stoltz är HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB. Hon flyttade på 90-talet från Norge till Luleå för att studera vid LTU.
NÄRINGSLIVSPROFILEN
Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB. Har en magisterexamen i ekonomi från LTU.
Hur var din studenttid?
– Det var fantastiska år. Jag kommer från Narvik och var en av många norska studenter som kom till LTU på 90-talet. Här träffade jag min livspartner och formades som person.
Vad betyder universitetet för LKAB?
– Väldigt mycket. Universitetet har stor betydelse vad gäller både bred rekrytering och spetsforskning inom gruvnäringen. Det fungerar som en tydlig motor för gruvindustrin.
Hur ser det framtida samarbetet med LTU ut?
– Nästa höst kommer en ny utbildning – på både kandidat- och masternivå – med fokus på framtidens gröna mineral- och metallundstri att starta upp. Den ska ge studenterna en helhetssyn på den klimatomställning som vår bransch är mitt uppe i.