Fem anledningar till att 8 mars Àr en dag att fira

Internationella kvinnodagen, en dag att fira eller en dag för att sörja? Den ska firas, om du frĂ„gar Gertrud Åström, jĂ€mstĂ€lldhetsexpert och hedersdoktor vid LTU.

Hösten 1921 Ă€gde det första riksdagsvalet rum dĂ€r kvinnor var sĂ„vĂ€l röstberĂ€ttigade som valbara. Fem kvinnor valdes in i riksdagen: Nelly ThĂŒring, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin och Agda Östlund. VĂ€rda att fira om nĂ„got, enligt Gertrud Åström.

Hösten 1921 Ă€gde det första riksdagsvalet rum dĂ€r kvinnor var sĂ„vĂ€l röstberĂ€ttigade som valbara. Fem kvinnor valdes in i riksdagen: Nelly ThĂŒring, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin och Agda Östlund. VĂ€rda att fira om nĂ„got, enligt Gertrud Åström.

Foto: TT

LuleÄ2021-03-08 07:00

Under förra veckan höll hon via LTU ett seminarie via nĂ€tet dĂ€r allmĂ€nheten var inbjuden och temat var ”Kampen gĂ„r vidare”. Det blev en tillbakablick pĂ„ hur internationella kvinnodagen kom till och varför den firas.  

– För mig Ă€r 8 mars kvinnorörelsens kampdag. Vi ska fira den men vi ska fortsatt vara hĂ„rda i vĂ„ra analyser, sĂ€ger Gertrud Åström. 

Hon drar sig till minnes nĂ€r en journalist inledde en text med ”ingenting har hĂ€nt sedan 1900-talets början”.  

– Vad Ă€r det för svammel? Man ska ha respekt för det stora arbete som Ă€r gjort. Och, man ska hĂ„lla fast vid sina analyser och sina mĂ„l. HĂ„ll linjen, det var mitt motto som ordförande för Sveriges Kvinnolobby. Det Ă€r 100 Ă„r sedan kvinnor för första gĂ„ngen kunde rösta i allmĂ€nna val. Inte Ă€r det för mycket begĂ€rt att vi ska komma ihĂ„g de kvinnor som valdes in i riksdagen. Deras arbete har verkligen betytt oerhört mycket för att Sverige enligt EU:s index Ă€r bĂ€st i EU pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet.

PÄ skalan som mÀts av Europeiska Unionens institut för jÀmstÀlldhet (EIGE) fÄr Sverige 83,8 av 100 möjliga poÀng - högst av alla. NÀsta land pÄ listan Àr Danmark med 77,4 och sedan Frankrike med 75,1.

– Det gĂ„r vĂ€ldigt lĂ„ngsamt. Vissa lĂ€nder gĂ„r bakĂ„t, och det hĂ€nder inte sĂ„ jĂ€drans mycket i Sverige heller, Ă€ven om vi Ă€r nĂ€rmast, sĂ€ger hon. 

VĂ€rlden har alltsĂ„ en bit kvar att vandra nĂ€r det kommer till jĂ€mstĂ€lldhet, och pandemin har inte hjĂ€lpt jĂ€mstĂ€lldheten framĂ„t. 
– Pandemins lidande har ett kvinnligt ansikte. SĂ„ ser det ut i vĂ€rlden. Ökad fattigdom dĂ€r kvinnor Ă€r de flesta, minskad skolgĂ„ng, ökning av barnĂ€ktenskap. Men Ă€ven i Europa ökat obetalt arbete för att klara barnens skolgĂ„ng, vĂ„rd av gamla och sjuka, i hemmet. Men det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ att mĂ€n sĂ„ vitt vi vet idag Ă€r rent biologiskt mer utsatta för coronaviruset och det Ă€r viktigt att ta in och lĂ€gga till grund för behandlingar.

Ett viktigt verktyg i kampen för kvinnors rĂ€ttigheter som Gertrud Åström lyfter Ă€r just statistik som kan visa pĂ„ faktiska skillnader.  

– Drottningen bland vĂ„ra metoder Ă€r könsuppdelad statistik. Den hotas idag och trycket kommer frĂ„n extremistiska intressegrupper men införseln görs av myndigheter trots att det absolut inte finns varken lagar eller förordningar som stödjer detta.

Vem ska göra jobbet dĂ„? MĂ„nga menar Åström.

– Det finns superkunniga mĂ€nniskor inom detta med statistik och data. Vi mĂ„ste börja diskutera och se skillnader. Lyft upp och skapa debatt. Att skriva dokument Ă€r bra men det Ă€r bĂ€ttre att anvĂ€nda dem. Gör det!

Det faktum att kvinnor stĂ„r för barnafödande Ă€r nĂ„got hon vill lĂ€gga stor tyngd pĂ„, och hur det genom tider har drabbat dem ekonomiskt, samhĂ€lleligt och frihetligt. Det Ă€r ocksĂ„ detta faktum som ligger till grund för FNs Kvinnokonvention, (CEDAW).  

– Jag skulle vilja att vi bĂ€ttre begrep att reproduktionen ocksĂ„ Ă€r ett samhĂ€llsbĂ€rande system. NĂ€r vi pratar om produktion av varor och tjĂ€nster kan vi alla se samhĂ€llet för vĂ„ra ögon. Vi fattar att det krĂ€vs lagar, satsningar, prioriteringar. Men nĂ€r det gĂ€ller Ă„terfödandet av mĂ€nskligheten, reproduktionen, blir det mĂ€rkligt privatiserat. 

För Gertrud Åström gĂ„r kampen vidare.  

– Jag tror att vi Ă€r pĂ„ vĂ€g, det kĂ€nns hoppfullt. Kvinnorörelsen över hela vĂ€rlden Ă€r pĂ„ fötterna. Ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle Ă€r bra för alla, utom för mĂ€nniskohandlare och dylika.

Riksdagens första kvinnor

Agda Östlund "Socialdemokrat och sömmerska, frĂ€ste runt och agiterade för lika röstrĂ€tt" 

Bertha Wellin "FrÄn högerpartiet, utbildad Sophiasyster och engagerade sig för barn- och fattigvÄrd"

Elisabeth Tamm  "Liberal, frĂ„n godset Fogelstad som givit namn till Fogelstadgruppen"

Nelly ThĂŒring "Socialdemokrat, fotograf och körde runt pĂ„ motorcykel för att prata om kvinnors rĂ€tt att rösta" 

Kerstin Hesselgren "Stöddes av sÄvÀl socialdemokraterna som liberalerna, kanske den mest allmÀnt kÀnda av de fem"

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!