Under förra veckan höll hon via LTU ett seminarie via nätet där allmänheten var inbjuden och temat var ”Kampen går vidare”. Det blev en tillbakablick på hur internationella kvinnodagen kom till och varför den firas.
– För mig är 8 mars kvinnorörelsens kampdag. Vi ska fira den men vi ska fortsatt vara hårda i våra analyser, säger Gertrud Åström.
Hon drar sig till minnes när en journalist inledde en text med ”ingenting har hänt sedan 1900-talets början”.
– Vad är det för svammel? Man ska ha respekt för det stora arbete som är gjort. Och, man ska hålla fast vid sina analyser och sina mål. Håll linjen, det var mitt motto som ordförande för Sveriges Kvinnolobby. Det är 100 år sedan kvinnor för första gången kunde rösta i allmänna val. Inte är det för mycket begärt att vi ska komma ihåg de kvinnor som valdes in i riksdagen. Deras arbete har verkligen betytt oerhört mycket för att Sverige enligt EU:s index är bäst i EU på jämställdhet.
På skalan som mäts av Europeiska Unionens institut för jämställdhet (EIGE) får Sverige 83,8 av 100 möjliga poäng - högst av alla. Nästa land på listan är Danmark med 77,4 och sedan Frankrike med 75,1.
– Det går väldigt långsamt. Vissa länder går bakåt, och det händer inte så jädrans mycket i Sverige heller, även om vi är närmast, säger hon.
Världen har alltså en bit kvar att vandra när det kommer till jämställdhet, och pandemin har inte hjälpt jämställdheten framåt.
– Pandemins lidande har ett kvinnligt ansikte. Så ser det ut i världen. Ökad fattigdom där kvinnor är de flesta, minskad skolgång, ökning av barnäktenskap. Men även i Europa ökat obetalt arbete för att klara barnens skolgång, vård av gamla och sjuka, i hemmet. Men det är också så att män så vitt vi vet idag är rent biologiskt mer utsatta för coronaviruset och det är viktigt att ta in och lägga till grund för behandlingar.
Ett viktigt verktyg i kampen för kvinnors rättigheter som Gertrud Åström lyfter är just statistik som kan visa på faktiska skillnader.
– Drottningen bland våra metoder är könsuppdelad statistik. Den hotas idag och trycket kommer från extremistiska intressegrupper men införseln görs av myndigheter trots att det absolut inte finns varken lagar eller förordningar som stödjer detta.
Vem ska göra jobbet då? Många menar Åström.
– Det finns superkunniga människor inom detta med statistik och data. Vi måste börja diskutera och se skillnader. Lyft upp och skapa debatt. Att skriva dokument är bra men det är bättre att använda dem. Gör det!
Det faktum att kvinnor står för barnafödande är något hon vill lägga stor tyngd på, och hur det genom tider har drabbat dem ekonomiskt, samhälleligt och frihetligt. Det är också detta faktum som ligger till grund för FNs Kvinnokonvention, (CEDAW).
– Jag skulle vilja att vi bättre begrep att reproduktionen också är ett samhällsbärande system. När vi pratar om produktion av varor och tjänster kan vi alla se samhället för våra ögon. Vi fattar att det krävs lagar, satsningar, prioriteringar. Men när det gäller återfödandet av mänskligheten, reproduktionen, blir det märkligt privatiserat.
För Gertrud Åström går kampen vidare.
– Jag tror att vi är på väg, det känns hoppfullt. Kvinnorörelsen över hela världen är på fötterna. Ett jämställt samhälle är bra för alla, utom för människohandlare och dylika.