19-åriga Melin vill brinna. Så efter studenten lämnar hon Norrbotten för att leva collegeliv i den kaliforniska staden San Luis Obispo tillsammans med sin några år äldre och (i alla fall enligt Melin) tusen gånger charmigare kusin Madi. Eftersom Melin bestämt sig för att brinna säger hon ja till allt och collegefesterna avlöser varandra. Men trots strandfester i solnedgången är det främst i hjärtat som Melin brinner, för hon blir kär i Lucas Sparkman.
Melin analyserar sms och råkar befinna sig på platser där hon vet att Lucas är. Lucas hånglar upp Melin när det passar honom, men frågar henne aldrig hur hon mår eller vad hon tänker på. Eftersom Melin är kär ställer hon inga krav; hon delar hellre Lucas med andra än mister honom helt.
”I Kalifornien skälver jorden” är en unga vuxna-roman om hur det känns när någon som är hela ens värld kallar en ”nån brud” inför andra. Melin jämför sig med Madi och alla amerikaner som aldrig håller käften, själv känner hon sig obekväm och blyg. Anna Hörnell gestaltar träffsäkert den ängslighet som finns i tonårskroppar.
Men romanen är läsvärd även för den som fyllt 20. När det svenska språket blandas med engelsk slang uppstår poesi och dialogerna är förvånansvärt naturliga. Liksom många debutanter har Hörnell velat få in för mycket i en och samma bok. Romanen hade tjänat på om några karaktärer ströks och (spoiler alert!) mot slutet kommer en vändning som känns något forcerad. Men på det stora hela är ”I Kalifornien skälver jorden” en fantastisk debut. I Birgitta Östlings intervju med Anna Hörnell i NSD kunde vi läsa att hon nu skriver på en vuxenroman. Jag längtar tills den släpps.
Kärlekshistorien må vara det uppenbara temat, men det är ändå vänskap som boken främst handlar om. Burdusa vännen Kat (jag hade gärna läst en hel bok om bara henne!) säger till Melin ”Att blunda för hjärtat som öppnar sig för dig friskriver dig inte fri från ansvar” när de pratar om killarna de är kära i.
Jag håller med Kat och tänker att det finns en särskild plats i helvetet för sådana som Lucas. Om jag hade kunnat hade jag sagt till Melin: Sluta hoppas på att någon som är kär i sig själv ska bli kär i dig; när någon påstår att du är svår att lära känna, som att det vore ditt fel, beror det på att han inte ställt dig några frågor eller att du inte kan vara dig själv med honom, spendera inte mer tid på honom; dejta inte killar som berättar samma historier om och om igen men aldrig frågar hur du mår; de som hörs mest är sällan de som är mest; och framförallt, håll hårt i alla vänner som du älskar.