Medan drygt 9,85 procent av män över 16 år i Jönköping tog ut pappaledighet under 2012 var motsvarande summa för Norrbotten 7, 57 procent.
Lena Abrahamsson som är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet menar att skillnaden egentligen inte är särkilt stor.
– Vi vill gärna tro att länet är sämst på sådana här saker. I och för sig visar siffrorna det, men samtidigt brukar det inte vara särskilt stora regionala skillnader, säger hon.
Ger konsekvenser
Hon säger att det kan vara ett tecken på att det föds lite barn i Norrbotten, vilket påverkar statistiken.
– Det vore tråkigt om det är så. Om det däremot är så att papporna inte utnyttjar den möjlighet de har så är det sorgligt.
Lena Abrahamsson konstarerar att de stora kollektivavtalen numera ger extra ersättning, ut-över Försäkringskassans, vid barnledighet.
– Och de stora företagen som LKAB och SSAB ger ofta tillägg. Dels vill de att fler kvinnor söker sig till dem, dels vill de vara bra arbetsgivare. Det kortsiktiga inkomstbortfallet blir inte så stort.
Däremot blir det ekonomiska konsekvenser på längre sikt om kvinnan är hemma under lång tid.
– Om hon är hemma under flera år, kanske med flera barn, blir det en stor ekonomisk förlust. Om en person är borta länge tappar man ganska mycket. Man tappar position på arbetsmarknaden.
Delat fördelaktigt
Även löne- och karriärutvecklingen påverkas.
– Det är den absolut tydligaste förklaringen till varför kvinnor har lägre lön efter att de fått barn. Det är svårt att bevisa sin kompetens när man inte är på jobbet. Så att dela föräldraledigheten mellan mammor och pappor är mest fördelaktigt.
Hon tror att föräldraförsäkringen kommer att förändras.
– Jag skulle önska att man hade en individuell försäkring. Att mammorna får ett antal månader, papporna får ett antal. Om de inte tar ut sina månader så är de borta. Så är det ju med det mesta i övrigt. Vi har inte gemensamma semesterdagar, sjukersättning eller arbetslöshetsersättning. Man kan ju inte ge dagarna till någon annan, säger Lena Abrahamsson.