Det ställs hårda krav för att en hyresvärd ska kunna säga upp en hyresgäst.
- Egentligen har lagstiftningen sett likadan ut sedan början av 1900-talet. Det är svårt att vräka en hyresgäst och det ska vara svårt att vräka en hyresgäst. Generellt sett är det väldigt svårt att driva ärenden om störningar. Det är oftast grannar som är i luven på varandra och ord står mot ord, säger Renqvist.
Starka bevis
Först ska hyresgästen få en skriftlig varning och få chansen att förbättra sitt beteende. Efter det måste det till starka bevis på störningen, exempelvis att störningsjouren eller något vaktbolag konstaterat att det varit högljutt vid flera tillfällen.
- Anmälningar är ingenting värt i hyresnämnden. Störningsrapporter ses också med blida ögon, säger Renqvist.
En hyresgäst kan också bli omedelbart uppsagd, om det handlar om en så kallad särskilt allvarlig störning. Då finns hot eller våld med i bilden.
Känsligheten olika
- Karaktären på störningsärendena följer samhällsutvecklingen. Det har blivit mer hot om våld och trakasserier de senaste åren. Men någon större skillnad är det inte. Det klassiska är förstås hög musik. Men hur högt är hög musik? Vi är alla olika känsliga. Jag minns ett fall nyligen i Luleå där en man klagade på att hans granne spelat hög musik. Det visade sig att grannen inte ens hade någon stereo. Han hade suttit på balkongen och spelat musik med sin mobiltelefon. De flesta ärendena når inte rättslig instans, säger Mikael Renqvist.
Brist i boendet
- Men i Saras fall finns det vittnen. Tre personer som säger samma sak. Grannen drar saker, han tappar grejer, det smäller och lever om och hon bor direkt under honom. Det är helt klart en brist i boendet. Jag tycker hyresnämnden ska få avgöra ärendet. Det kostar inte Lulebo ett öre.