– Sveriges stora utmaning är att de många flyktingar som har kommit till Sverige ska integreras.
Så inledde partiledaren Jan Björklund presentationen av Liberalernas budgetmotion. Enligt partiet börjar integrationen redan i skolan, som tillsammans med sänkta marginalskatter är den tyngsta budgetposten. På tre år satsar L 33 miljarder kronor – 9,5 miljarder under 2018 – på mer undervisningstid, främst i svenska och matematik, men även förlängd skolplikt för nyanlända.
– Mycket centralt. En familj som kommer till Sverige har inte bara med sig små barn utan även tonåringar som får alldeles för lite skoltid, säger Jan Björklund.
Bo Ericsson, som är ordförande för Lärarförbundet i Luleå, tycker att tanken är god.
– Absolut bra, för de behöver få hjälp att komma in i samhället. Då måste man först och främst få alla grundläggande bitar med matematik och språk, säger Bo Ericsson.
Däremot hade han önskat ännu mer pengar till skolan och framför allt en satsning på att höja lärarlönerna.
– Hur ska man få mer undervisningstid om man inte har lärare? Det lägger en ännu större arbetsbelastning på de lärare som redan finns. Mycket av det här är fullständigt verkningslöst om man inte har en lösning på hur vi ska få fler lärare.
I skuggbudgeten finns även förslag om att trappa upp förvarsanslaget mot två procent av BNP – som ska uppnås under 2020-talet – och införa nya inträdesjobb med lägre ingångslön för nyanlända. Dessutom vill L återinföra vårdbiträden och höja lönerna för poliser.
Liberalernas budget innehåller reformer för 30 miljarder kronor per år under de kommande tre åren, jämfört med regeringen som satsar 40 miljarder per år. På tre år innebär det en besparing på 30 miljarder kronor.
– Regeringen eldar på ekonomin när högkonjunkturen blomstrar. Oansvarigt, säger Liberalernas ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson.
Även om Liberalernas budget också innehåller stora utgifter tycker Persson att skillnaden mot regeringens är stor.
– 30 miljarder är ungefär lika mycket som satsades på välfärden under finanskrisen.
Kritiken mot regeringens ekonomiska politik går att läsa i en alliansgemensam del av budgeten. Kristdemokraterna, som presenterade sin budgetmotion i måndags, är också kritiskt mot regeringens stora reformutrymme. KD väljer liksom Liberalerna att spara 10 miljarder per år jämfört med regeringen.
KD satsar på att helt ta bort pensionärsskatten redan nästa år, i stället för att som regeringen vänta till 2020. I likhet med regeringen vill Kristdemokraterna också höja bostadstillägget för pensionärer.
I övrigt präglas KD-budgeten av satsningar på vård och omsorg. De regioner och landsting som uppnår en platsbeläggning på högst 90 procent får dela på sju miljarder kronor som under de kommande tre åren satsas på ett prestationsbaserat bonussystem. Förhoppningen är att det ska leda till att fler vårdplatser skapas.
– Hur länge man får vänta på vård beror mycket på var i landet man bor. Vi ser att väntetiderna på akutmottagningarna också ökar, säger partiledaren Ebba Busch Thor enligt DN.
Partiet vill få fler i arbete genom att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag för unga som saknar gymnasieutbildning, långtidsarbetslösa och nyanlända.