På tisdag inleds den tolv dagar långa rättegången rörande mordet på Notviken i somras, när en 25-årig kvinna sköts ihjäl nära badstranden Tunastrand.
Vi har tidigare berättat att tekniska bevisningen är svag i utredningen, bland annat i och med att ingen skytt kan kopplas till mordvapnet genom dna.
Men även den muntliga bevisningen uppvisar brister.
Utöver Nyckelvittnet – en 20-åring som lever på hemlig adress på grund av hotbilden mot honom – är det ytterst få hörda personer som pekar ut eller namnger den åtalade mördaren, 20-åringen från Borlänge med ett förflutet inom det kriminella nätverket Shottaz i Rinkeby.
Detta trots att tio vittnen fanns på platsen när skotten avlossades, däribland fem vänner till nyckelvittnet som endast beskriver skytten utifrån exempelvis klädsel, längd eller hur han var maskerad.
Nu kan vi avslöja att det inte heller skedde några så kallade vittneskonfrontationer eller bildförevisningar under polisutredningen.
– Förr gjorde vi konfrontationer ofta men i dag ser vi dem som en mycket tveksam åtgärd. Generellt har vi fått ”backningar” kring vittneskonfrontationer i tingsrätten, säger kriminalinspektör Gunnar Zingmark, som höll i flera avgörande vittnesförhör i Notvikenärendet.
Polisen började frångå foto- eller vittneskonfrontationer redan på 1990-talet, efter Palmeutredningen med den hårt kritiserade konfrontationen med den då misstänkte Christer Pettersson.
Att avgörande vittnen inte heller förevisas bilder på den huvudmisstänkte hänger också samman med dagens digitala möjligheter.
– Vi lever i en tid med mobiltelefoner och sociala medier som gör att bilder kan googlas fram långt innan vi håller förhören. Då blir värdet av bilderna noll och ingenting, säger Zingmark.
Han menar därför att bildutpekanden av vittnen saknar bevisvärde numera.
– En försvarare skulle slå ned på dem direkt, underkänna att vi har visat bilder på personer som vi anser vara misstänkta. Det blir väldigt ledande, helt enkelt.
Däremot kan det bli så att kammaråklagaren Jonas Fjellström själv pressar vittnen under rättegången och låter dem svara på om det faktiskt var den tilltalade mordmisstänkte 20-åringen som de såg avlossa skotten på brottsplatsen.
– Vi har ju muntlighetsprincipen och det kan komma fram många nya saker under rättegången, både bra och mindre bra.
Har utredningen i övrigt präglats av den tystnadskultur och rädsla som råder bland många kriminella i dag?
– Inte extremt mycket. Folk har ändå sökt upp oss för att lämna sina vittnesmål och de som var på brottsplatsen har exempelvis fått göra egna skisser på händelseförloppet. Och vi har ju kommit till ett åtal, vilket ändå säger en del om styrkan i utredningen. Det finns bäring i åtalet, säger Zingmark.
Vi har utan framgång sökt kammaråklagare Fjellström inför tisdagens rättegång. I en tidigare intervju betonade han nyckelvittnets betydelse i målet men han fäste även vikt vid övriga personer på mordplatsen.
– Det vi har i det här fallet, som man sällan har, är att det finns ögonvittnen till gärningen. Utredningen har handlat mycket om att kontrollera de uppgifter ögonvittnena lämnar – om dom stämmer eller inte, sa åklagaren då.