Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld på Uppsala universitet, har forskat i ämnet våld i unga relationer i ett tiotal år och är en Sveriges tyngsta experter i ämnet.
Carolina Överlien är professor i genusrelaterat våld och hälsa och har forskat i ämnet våld i unga relationer i ett tiotal år. När vi når henne på telefon konstaterar hon:
– Om det någon gång ska göras insatser är det för de unga. Det är de som blir stora. I det stora handlar det om killars syn på tjejer och på relationer, hur man har en god, hälsosam relation där man respekterar varandra, säger Carolina Överlien.
– De är oerfarna. Det är det som skiljer vuxna och unga. De har ingen erfarenhet att falla tillbaka på, ungdomarna.
Det som är annorlunda i dag jämfört med tidigare är tekniken, konstaterar hon. Med hjälp av en mobiltelefon kan en kille till exempel hålla reda var flickvännen befinner sig, dygnets alla timmar.
– De använder sociala medier för att utöva våld. Men det är en annan typ av våld, ett digitalt våld. Förr spred man rykten när man gjorde slut, att någon var hora och så där. I dag gör du det digitalt, och det får en enorm spridning och stora konsekvenser för henne.
I många fall börjar det med handlingar som inte är okej. De kan vara gränsöverskridande eller kränkande.
– Det är kanske inte så att det är kriminella handlingar. Men det är något som gör henne rädd, som är obehagligt. Sedan är det ett antal handlingar som är brottsliga. En del av dem är riktigt allvarliga, säger Carolina Överlien.
Du har sett exempel på det här?
– Ja, ja. Absolut. Det är bilder som är delade i förtroende. I dag är det ju så att nästan alla ungdomar skickar bilder till varandra. Det är som en del att vara ihop med varandra. Att skicka lite sexiga bilder, och det sker i förtroende. När man gör slut, och bilderna sprid, får det förödande konsekvenser.
Just denna del måste det vuxna samhället sätta gränser för, menar hon.
– Är det normalt att veta var en annan person befinner sig dygnet runt? Är det så att vara ihop med en annan person? De är jätteosäkra. Vi vuxna kan också vara osäkra, men vi kan falla tillbaka på tidigare erfarenhet.
Har dessa brott ökat under de år du har forskat i ämnet?
– Nej, det vet vi inte. Vi har bara gjort en studie där vi mäter omfång. Innan dess var det aldrig gjort.
Tiotusentals kvinnor hotas, misshandlas och kränks i Sverige varje år. I många av fallen slutar det på värsta tänkbara sätt. (Genrebild).
Hon pekar sedan ännu en gång på att problemet rör oerfarna personer. Unga som kanske inleder sin första relation – och blir förälskad på riktigt.
Det är det som är unikt.
– De här är två personer som är väldigt osäkra på hur saker och ting ska gå till. Vi vet att det är en stor, stor riskfaktor om man har växt upp med våld i familjen. Det gör någonting med en, och då tar man med det in i sin första relation. Man tror att det är helt okej.
Om du skulle ha två ungdomar framför dig, till exempel en tjej och en kille. Vilka råd skulle du ge till dem när de går in i en relation?
– Det är väl att prata med varandra, var gränserna går. Vad som är okej eller inte. Att det gäller att respektera varandra för de gränser som är satta.
Gör pojkvännen något och hon blir rädd, då måste hon prata med en vuxen.
– Men det är ju det dom inte gör. Det är det här som är problemet. De pratar inte med vuxna, utan de pratar med varandra.
Att skolorna i landet sedan 2022 har infört en ny sexualundervisning är det bästa som har hänt, när det gäller att förebygga våld i ungas relationer, menar Carolina Överlien. Skolorna har en viktig roll i att lära de unga var gränserna går och hur en sund relation ser ut.
– Hoppas att den implementeras och blir lyckosam.