Det konstaterar Anders Björkenheim, anti bedrägeri-expert.
– Några pengar har knappast förts över. Det skulle möjligtvis vara genom konton utomlands men det brukar inte vara aktuellt i sådana här ärenden, säger han.
Anders Björkenheim driver sedan 2017 företaget Accessus, genom vilket han föreläser och utbildar bolag och organisationer inom förebyggande åtgärder mot bedrägeri.
Han är inte detaljinsatt i Lulebohärvan, utan uttalar sig generellt utifrån sin erfarenhet av liknande fall.
– Problemet för polis och åklagare är ofta att det finns hur många sätt som helst för de inblandade personerna att fördela brottsbytet.
Som exempel nämner Björkenheim ett välkänt ärende i Malmö. En bostadsrättsförening lurades på 150 miljoner med hjälp av luftfakturor. De som attesterat fick bland annat betalt i olika förmåner.
– Det viktigaste för de här personerna är att det måste göras utan att man väcker myndigheternas misstankar. Sedan gäller det att plocka ut så mycket som möjligt på företaget.
Anders Björkenheim ger exempel:
* Anställa en nära anhörig till den person som godkänt fakturorna.
* Leasa fordon åt personen.
* Köpa in andra typer av dyrbara kapitalvaror som personen kan nyttja eller sälja vidare, exempelvis verktyg, maskiner, datorer eller klockor.
* Uppföra eller renovera olika typer av byggnader på personens egendom, exempelvis ett garage eller ett fritidshus.
– Det här är alla utmärkta sätt att lyfta ut pengar ur ett företag, säger Anders Björkenheim.
Skandalen på Lulebo blev känd den 22 april. En chef misstänks ha godkänt falska fakturor för belopp på minst fem miljoner kronor, enligt våra uppgifter.
Dels gällande inköp av privat materiel, exempelvis teknikprylar och verktyg, och dels rena luftfakturor. Chefen har haft kontroll över ett antal projekt. I de projekt där det funnits marginal i budgeten misstänks chefen ha låtit en bekant företagare fakturera jobb som aldrig utförts.
De båda männen, 45 och 42 år gamla, sitter häktade på sannolika skäl misstänkta för grov trolöshet mot huvudman respektive medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.
– Förskingring från ett kommunalt bolag ses inte med blida ögon. I de här fallen brukar myndigheterna lägga ned de resurser som krävs för att det ska bli åtal, säger Anders Björkenheim.