I fredags inleddes förhören med den så kallade "Medlaren", ett av Notvikenrättegångens viktigaste vittnen som var detaljrik i utredningens polisförhör.
Men mannen i 30-årsåldern bröt samman under förhandlingarna, drabbades av plötslig minnesförlust och beskrev suicidala tankar över sin fortsatta medverkan. Han satt mittemot den mordåtalade misstänkte skytten och vågade knappt lyfta blicken.
Nu menar förre överåklagaren och samhällsdebattören Sven-Erik Alhem att "Medlaren" borde få vittna via videolänk, för att i möjligaste mån undvika liknande svåra bakslag för åklagarna.
– Det borde vara huvudregel att vittna via videolänk från en annan domstol när det gäller allvarlig och grov kriminalitet, då man kan utgå från att det förekommer rädsla. En extra påfrestning att behöva sitta med i processdomstolen.
Åklagare Jonas Fjellström har uttryckt oro över att även andra vittnen kan drabbas av liknande "minnesförluster", vilket kan påverka utgången av hela rättegången med tanke på den svaga tekniska bevisningen som exempelvis inte kan knyta någon till mordvapnet.
Just därför menar Alhem att vittnesförutsättningarna blir avgörande.
– Det bästa förhörsklimatet i såna här mål är att inte närvara i en domstol där man inte vet vem som är vän eller fiende. Det gäller alla vittnen. Dessutom kan man avlägsna sig från domstolen efteråt, utan att känna att någon kan förfölja en.
Nu tvingas åklagarna i stället att fortsätta spela upp ljudfiler av polisförhören när rättegången återupptas på tisdag, vilket innebär ett lägre bevisvärde.
Alhem anser dessutom att domstolen snarare borde få ta del av videoinspelningar men enligt vad Norr Media erfar har några sådana inte genomförts.
– Om man hade videodokumenterat förhören, skulle bevisvärdet ha varit högre. Då hade åklagarna varit mer beredda på att utsagorna hade kunnat avvika i huvudförhandlingen eller att den som ska höras håller tyst.
Frågan om tystnadskulturen bland vittnen i grova brottsmål är högaktuell. Justitieråd Stefan Johansson, regeringens särskilde utredare, har pekat på åtgärder som kan få fler att samarbeta med polis och åklagare – däribland genom anonyma vittnesmål och sänkta straff för så kallade kronvittnen.
Men Sven-Erik Alhem, som även är riksordförande för Brottsofferjouren, är skeptisk.
– Såna förslag är av marginell betydelse. Inom Brottsofferjouren har vi sagt att det i exceptionella fall finns skäl att överväga anonyma vittnesmål men det är aldrig en lösning, då den misstänkte i de allra flesta fall vet vilka som uttalar sig ändå.
Vad är viktigast då?
– Polisen ska redan vid de första vittneskontakterna erbjuda medmänskligt stöd och informera om professionellt vittnesstöd. Vittnena medverkar i en mycket tuff process och vi alla måste fråga oss om vi är beredda att ställa upp i såna här mål. Polisen svarar för skyddsfrågan, och ytterst kan man till och med erbjudas en ny identitet.
Att vittnen inte är samarbetsvilliga förekommer dagligen i mål rörande vardagsbrott också, menar han.
– Gängbrottsligheten har influerat alla andra mål, vilket gör mig djupt bekymrad över utvecklingen, säger Alhem.
Samtidigt vill han understryka att det hör till ovanligheterna att vittnen drabbas av vedergällningar.
– Men det finns allvarliga fall där vittnen har blivit ihjälskjutna, vilket är väldigt tråkigt och medför att de flesta i onödan känner en rädsla.
I skrivande stund är det okänt om vittnen i Notvikenmålet har hotats inför rättegången, samtidigt som debattörer ropar efter för höjda straff för övergrepp i rättssak.
– Jag har själv tidigare sagt, lite provokativt, att övergrepp i rättssak borde innebära livstids fängelsestraff men jag förstår att det inte går. Den brottsligheten är dessutom svår att upptäcka och bevisa för om man verkligen är hotad, håller man gärna tyst om det, säger Sven-Erik Alhem.
Vi har förgäves sökt åklagare Jonas Fjellström för en kommentar.