– Det är en ganska naturlig lösning just när man tittar på de kommunala bostadsbolagen. Men också att det också omfattar ungdomar, säger han.
LÄS MER: Lulebo ska bygga åt nyanlända
Det går inte att se något tydligt mönster i hur kommunerna väljer att lösa situationen och få fram bostäder till nyanlända.
– Det finns kommuner som går in och köper hus och bostadsrättslägenheter för att klara situationen. Det beror på hur bostadsmarknaden ser ut. En del kommuner har inte någon allmännytta överhuvudtaget, där tvingas man till uppgörelser med det privata, säger Jan-Ove Östbrink.
LÄS MER: Så ska nyanlända etablera sig i Luleå
Aktörer som Rikshem och Nordhalla, som köpt lägenheter från Lulebo, borde dra sitt strå till stacken anser han.
– Båda har fått köpa så pass mycket lägenheter, det är rimligt att de får vara med och ta sitt ansvar.
I diskussioner kring en sådan här förändring kan det lätt bli så att grupper ställs mot varandra, enligt Östbrink.
– Någonstans tror jag ändå att de flesta kan acceptera om man hade ett sådant system som omfattar både nyanlända och ungdomar. Det är grupper som kommer i kläm när bostadsmarknaden är tuff, då är det rimligt att ha ett system som gör det möjligt till en etablering.
Den nya lagstiftningen innebär att kommuner måste ta emot och ordna bostad åt nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Lagen kom till för att det från många håll upplevdes som att det var en ojämn fördelning av mottagandet.
– En förklaring som använts från regeringskansliets sida är att man vill ha en jämnare fördelning över Sverige. Fåtal kommuner fick ta väldigt stort andel medan andra så att säga inte ställde upp. Sedan vill vi få ett ordnat och planerat mottagande i kommunerna, säger han.