Exofficeren varm vän av folkförsvar
BODEN. Göran Honkamaa vigde sitt yrkesliv åt försvaret. Nu sörjer han värnpliktens avveckling och säger:- Jag skulle tveka att välja officersbanan med den inriktning försvaret nu har.
Han har följt försvarets utveckling sedan han lämnade den aktiva tjänsten 1999 och han ifrågasätter neddragningen av soldatutbildningen.
- Vi har ett system där alla män ska göra värnplikten men nu är det bara 8 000. När jag slutade 1999 varv det fortfarande 36 000. Ominriktningen av försvaret kanske innebär att vi inte behöver värnpliktiga, men ingen har bevisat det.
Urval med risker
Honkamaa ser en risk med att endast en liten andel av de mönstrande kallas in till grundutbildning.
- Varför väljer de värnplikten och inte fortsatta studier? Frågan är om vi då får rätt kvalitet mera långsiktigt. Vi får kanske rätt kvalitet för att soldaterna ska ingå i Nordic battle group men blir kvaliteten den rätta för blivande officerare som ska vara kvar i försvarsmakten? Tidigare kunde vi välja bland samtliga. Det är en vaghet i det nuvarande systemet.
Honkamaa ser däremot ingen brist i kvaliteten i dagens värnpliktsutbildning.
- De som är ute på trupp är minst lika bra som vi var, men de är för få.
Värnpliktsarmén bäst
Nordic battle group anger vägen mot yrkesarmén med kontraktsanställda soldater och den typen av försvar är Göran Honkamaa ingen anhängare av.
- I en värnpliktsarmé finns så många förmågor. De kommer från olika samhällsgrupper och erfarenheter. Det är den inneboende styrkan i en värnpliktsarmé. Soldaterna i en yrkesarmé kan en sak och det är soldatlivet, men brister på andra områden. De saknar också den civila förankringen.
Förankringen går förlorad
Den civila förankringen kan också översättas som folklig förankring, ett folkförsvar. Med minskad skara värnpliktssoldater minskar förankringen i samhället.
- Nu blir försvaret som vilken myndighet som helst. Den berör inte medborgarna på samma sätt som värnpliktsarmén. Grundutbildningen och repetitionsutbildningen ger allmänheten en god insyn i försvaret. Tidigare var försvaret var mans egendom och det har vi tappat.
Den pensionerade översten Göran Honkamaa ser också värnpliktsförsvarets sociala, fostrande uppgift.
- Det finns en poäng i den finska modellen, att alla gör värnplikten. För män och pojkar är det första tillfället att jobba i grupp, ta ansvar, passa tider och ha kontroll över sin utrustning. Det blir uppfostrade till goda samhällsmedborgare och har nytta av det senare i det civila livet.
Finland förebild
Skulle då den pensionerade översten välja officersbanan om han i dag var i 20-årsåldern?
- Kombinationen att utbilda sig till ledare, att vistas ute i naturen och att ta hand om unga pojkar var oerhört stimulerande när jag valde att bli officer. Jag är mera tveksam med den inriktning försvaret nu har eftersom jag är gammaldags och tror på värnpliktsarmén.
Han ser en risk i dagens bantade skara soldater om säkerhetsläget förändras.
- Det finns en poäng med att utbilda de män och kvinnor som behövs redan nu, för det är lättare att snabbt skaffa materiel än att snabbt utbilda soldater. Den modellen har finnarna och vi bör titta närmare på Finland och det de åstadkommer trots mindre resurser.
Så jobbar vi med nyheter