I Luleå utvecklas AI som står i klimatets tjänst

I Norrbotten samlas data som kan hjälpa oss att nå klimatmålen. Följ med in till det närmast okända rymddatalabbet i Luleå.

Tor Björn Minde, chef på Rise, informerar att det råder fotoförbud i det nationella rymddatalabbet i Luleå. "Vi har blivit utsatt för cyberattacker, men hittills har ingen lyckats. Vad vi vet..."

Tor Björn Minde, chef på Rise, informerar att det råder fotoförbud i det nationella rymddatalabbet i Luleå. "Vi har blivit utsatt för cyberattacker, men hittills har ingen lyckats. Vad vi vet..."

Foto: Pär Bäckström / pbfoto.se

Luleå2021-11-27 08:30

Anläggningen ligger i Coops forna lagerlokal på Porsö industriområde med universitetet inom gångavstånd. Vid ingången till själva datorhallen hänger en skylt – "Tillträde förbjudet".

Tor Björn Minde, chef för ICE Datacenter på Rise, knackar på en annan skylt med en varnande handflata. Det råder fotoförbud bland dataservrarna.

– Det är av säkerhetsskäl. För ett år sedan bestämde vi oss för att höja säkerheten. Vi vill inte visa på bild hur vi har placerat servrarna. Under åren har vi upptäckt flera cyberspaceattacker, men än har ingen lyckats. Vad vi vet...

Det nationella rymddatalabbet i Luleå är ett samarbetsprojekt mellan Rymdstyrelsen, AI Sweden, Rise och LTU. Nyligen säkrades finansieringen för de kommande två åren.

Tobias Edman från Rymdstyrelsen betonar att det handlar om en långsiktig satsning som sträcker sig bortom de närmaste åren. Framför allt är han nöjd med samarbetet kring ett nationellt rymddatalabb och med LTU:s forskare i maskininlärning.

Artificiell intelligens, AI, gör det möjligt att processa den stora datamängden från Copernicusprogrammet (se faktaruta) på ett snabbare sätt. Det är en förutsättning för att på kort tid kunna ta fram specifik data till en beställare.

I två år har doktoranden Nosheen Abid bedrivit forskning med hjälp av anläggningen på Porsön, men det här är första gången som hon får en möjlighet att besöka datormodulen.

– Min forskning handlar om hur vi kan använda AI för att analysera klimatförändringar. Datan kommer från olika satelliter, vilket skapar möjlighet att fokusera på exempelvis effekterna av skogsbränder. Rymddatan kan också användas till att övervaka jordbruksarealer, förändringar i kustlinjen eller studera föroreningar, berättar Nosheen Abid.

Sabine Mayer från det nationella samarbetsplattformen AI Sweden gör också på sitt första besök.

I dag används anläggningen främst av svenska statliga myndigheter. Länsstyrelser behöver den för sin miljöövervakning, men den kan också användas för att skapa väderprognoser, i stadsplanering eller övervakning av jord- och skogsbruk.

– Mitt uppdrag är att se hur vi kan utveckla verksamheten. Det finns outnyttjade möjligheter. Jag ser flera branscher som skulle ha nytta av att få tillgång till datan. I USA är affärsområdet mycket större med privata aktörer som äger egna satelliter. Vi har stora möjligheter inom det europeiska samarbetet, säger Sabine Mayer.

Rise ICE datacenter invigdes i januari 2016. Då hade anläggningen tre anställda. I dag har antalet vuxit till 38. Planen är att fördubbla personalstyrkan inom fem år.

För tre år sedan innehöll den Sveriges mest kraftfulla datacenter, vilket fick Rymdstyrelsen att placera sitt rymddatalabb i Luleå. I dag är den på väg att passeras av både KTH och Linköpings universitet.

Den enorma mängden data från Copernicus-programmets åtta satelliter innebar att det nationella rymddatalabbets servrar i princip var fulla redan efter två år.

– Det är anledningen till att vi har fördubblat anläggningens kapacitet under det senaste året. Min bedömning är att vi kommer att behöva dubbla kapaciteten i princip varje år framöver för att lagra informationen och samtidigt kunna erbjuda beräkningskapacitet till att bearbeta datan. Vi planerar för en helt ny byggnad inom tre-fyra år, men det är inte enbart för rymddatalabbets räkning, säger Tor Björn Minde, enhetschef från Rise.

Copernicus-programmet

Ett antal europeiska rymdorganisationer, däribland svenska Rymdstyrelsen, antog ett gemensamt handlingsprogram för att samla in och sprida miljöinformation från jordobservationssatelliter. Projektet fick sitt namn av den polska astronomen Copernicus (1473-1543).

Den första satelliten, Sentinel 1, sändes upp i april 2014. I dag finns åtta satelliter och planer på ytterligare 20. Datan är gratis och tillgänglig för alla.

Ordet sentinel betyder vaktpost.

Källa: Rymdstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!