Ett dödligt hot - antibiotikan biter inte

Enligt Anders Nystedt är antibiotikaresistensen den hetaste frågan just nu i den medicinska världen.
Desperation
- Jag var på ett seminarium i Wien. Där talade en ansedd läkare från Grekland. Hon blev mer och mer desperat när hon berättade om hur hennes patienter dog.
I Norrbotten är det den resistenta tarmbakterien ESBL som ökar mest. 2008 rapporterades det 38 fall i länet. 2009 hade siffran ökat med 15 fall till totalt 53.
Över huvud taget är det ESBL som ökar mest just nu. En undersökning har visat att var fjärde svensk som varit utomlands bär på den. Men det är först när den förorsakar till exempel svår urinvägsinfektion eller inflammerade sår som det kan bli farligt.
Snabbhet
 Då gäller det att vara snabb. I regel börjar man med ett traditionellt antibiotikum. Det tar tre dagar
innan man får svar på odlingen och är det den här typen av bakterie går det fort. Patienten kan bli mycket dålig innan han eller hon får rätt antibiotika, säger Anders Nystedt.
En till synes vanlig blodförgiftning kan bli ett dödshot.
ESBL, liksom en rad andra bakterier, kan förenklat beskrivet förändras för att ta sig förbi antibiotikan. Den blir verkanslös.
- I Europa är det de sydliga länderna som drabbats värst. Kan man så ska man akta sig för att hamna på sjukhus i där. I till exempel Afrika, Kina och Indien är det också besvärligt.
Nya sorter
Det är ett samhällsproblem snarare än ett individproblem. Om någon har behov av att äta mycket antibiotika så ska den personen göra det, menar Anders Nystedt.
Det pågår ett arbete med att utveckla ny antibiotika på läkemedelsföretagen.
- Vi läkare tycker att de är bra att ha i yttersta reserv. Det betyder att de inte har någon större marknad för dem. Det gör i sin tur att de inte är så benägna att arbeta så hårt med det.
I Sverige har vi haft sju större utbrott av resistenta ESBL- bakterier i vården Framförallt är det barn och äldre som har drabbats. Bland annat har flera nyfödda dött på neonatalavdelningar.
Sjukhussjukan
Samtidigt kvarstår problemen med MRSA-bakterien, multiresistenta gula stafylokocker, som även kallas sjukhussjukan.
Den kan förorsaka svårbehandlade hudinfektioner och livshotande infektion i blod och hjärtklaffar.
Bästa sätten att motverka utvecklingen är att läkarna är restriktiva med att skriva ut antibiotika och i de fall det behövs skriva ut rätt sort, helst ett smalspektraantibiotika som till exempel kåvepenin. Användningen har generellt sett gått ner i Sverige.
Enkelrum
- Hygienen på sjukhusen är viktig. Att tvätta och sprita mellan patienterna och ha kortärmat. I en drömvärld skulle jag vilja ha fler enkelrum på sjukhuset, men det är dyrt.
Till Norrbotten
Anders Nystedt förutspår att de resistenta bakterierna kommer att öka även i Norrbotten.
- Men vi kan hålla undan dem tills vidare, säger han.