Ett björnmöte i hästväg
Besöket i Luleå blev mer spännande än vad Malmö-tjejen Emmelie Kettisen, 16, någonsin hade kunnat tänka sig. Under en ridtur i Rutviksnäset tvingades hon fly i full galopp från en uppretad björnhona.- Hon var bara fyra meter ifrån. Jag trodde att jag skulle dö, berättar hon.
Foto:
Luleå. Med på turen var också Cina Bryntessons schäfertik Trulsa. De var på väg tillbaka till hagen längs en skogsväg när hästarna blev oroliga och Cina fick syn på en björnunge som satt mitt på vägen, bara ett 50-tal meter från hagen.
- Den var så himla söt, säger Cina Bryntesson. Hon tog fram sin mobiltelefon för att ta en bild och fick se ytterligare en björnunge, vid dikeskanten. Då insåg hon att björnhonan kunde vara i närheten och
ropade åt Emmilie Kettisen att rida tillbaka. De satte av i full
galopp med hästarna.
“Det knakade och brakade"
- Jag skrek åt Trulsa att springa före. Hon är inte så pigg på att lyda alltid men nu hörde hon nog på min röst att jag menade allvar så hon sprang av bara den, säger Cina Bryntesson.
- Vi hörde hur det knakade och brakade i skogen bredvid oss parallellt med vägen vi red på. Men vi såg ingenting, säger Emmilie Kettisen.
Efter några hundra meters galopp stannade de av och tittade tillbaka längs vägen.
- Då såg jag någonting i ögonvrån vid sidan om mig. När jag vände mig om stod björnhonan där i skogen bara fyra meter ifrån mig. Jag skrek: "Den tar oss" och satte full galopp igen, berättar Emmilie Kettisen.
- Vi vrålade. Björnungarna var ljusa och bara lite större än hunden men mamman var enorm, stor och mörk, berättar Cina Bryntesson.
Emmilie Kettisen har ridit
i sex år och är en van ryttare.
- Det är tur det för vi red i full fart genom kurvorna. Det gick verkligen undan, säger Cina Bryntesson.
Ringde efter bekanta
När de ridit någon kilometer ringde Cina Bryntesson
efter några bekanta som kom
körande längs skogsbilvägen för att skrämma bort björnarna.
Sedan red Cina Bryntesson och Emmilie Kettisen efter
bilen tillbaka till hagen.
- Jag var i chocktillstånd. Det är första gången jag är i Luleå och så stöter man på en björn, säger Emmilie Kettisen.
- Ja, det farligaste vi har hemma i Skåne är väl kaniner, säger hennes pappa Per Kettisen och skrattar.
- Jag har ju sett björnspår och vet att det finns björn här. Hästarna brukar vara skärrade
ibland och jag tror att det är för att de känner av björnarna.
Det känns inte bra att de ska vara så här nära bebyggda trakter. Jag var faktiskt livrädd i går, säger Cina Bryntesson.
Även om Emmilie Kettisen fortfarande tänker på björnmötet med förskräckelse är hon glad över att ha fått se en björn i vilt tillstånd.
- Det här blir någonting att berätta för kompisarna hemma i Malmö, säger hon leende.
Så jobbar vi med nyheter