Ett 80-tal ungdomar måste lämna Luleå

Under 2017 fyller ett 80-tal ensamkommande ungdomar i Luleå 18 år. Har de inte hunnit få uppehållstillstånd, måste de då lämna sitt boende i Luleå, förlorar sin gode man och riskerar att få sin skolgång i Luleå avbruten.

Utsatt. De ensamkommande som fyller 18 år tappar de tre hörnstenar som tillvaron vilar på, menar Mats Eliasson från lokalavdelningen av "Vi står inte ut" - boendet, skolan och sin gode man.

Utsatt. De ensamkommande som fyller 18 år tappar de tre hörnstenar som tillvaron vilar på, menar Mats Eliasson från lokalavdelningen av "Vi står inte ut" - boendet, skolan och sin gode man.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Luleå2017-02-24 13:04

Ali (fingerat namn) är en av de 178 ensamkommande ungdomar som bor i Luleå just nu. Han kom till Sverige från Afghanistan för drygt ett år sedan och bor på ett boende för ensamkommande. Nästa månad fyller han 18 år. Vart han ska ta vägen då vet han inte säkert, men vad han hört kommer han att flyttas till en av Migrationsverkets förläggningar i Boden.

Han är mycket orolig över sin framtid – av flera skäl.

– Jag har många vänner här, jag vill inte flytta. Jag vill bo kvar i Luleå och fortsätta studera, säger han.

Ett annat skäl till oro är att det blir svårare att få stanna i Sverige om man hinner fylla 18 år, eftersom man då bedöms som en vuxen som inte behöver något ordnat mottagande vid ankomsten till Afghanistan. Ali har fortfarande inte varit på intervju hos Migrationsverket, så hans asylprocess står för närvarande still. Efter 18-årsdagen har han inte heller längre någon god man som kan stötta honom i kontakterna med Migrationsverket.

Solveig Eriksson, ordförande i Rädda barnen, ser allvarligt på situationen. Hon har kontakt med en pojke som redan har blivit flyttad till Boden.

– Han är placerad på ett logement med fem betydligt äldre män i samma rum som inte går i skolan och har helt andra vanor. De dricker alkohol ibland och spelar hög musik sent på kvällarna. Förläggningen ligger långt från centrum och det går få bussar.

Pojken som var studiemotiverad och har skött sin skola noggrant, har avbrutit sin skolgång och har ingen aning om vad han ska ta sig till.

– Det har diskuterats om han ska få ett busskort för att kunna fortsätta gå i skola i Luleå, men det har han inte fått än. Och även om han skulle få det, så är det långt för honom att ta sig till Luleå varje dag.

Fredag morgon träffar lokalavdelningen av ”Vi står inte ut” chefen för arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå för att diskutera möjliga lösningar.

– Vi önskar att kommunen ska förhandla med Migrationsverket om att få kostnaderna för boendet betalda av dem, så att ungdomarna får bo kvar i Luleå under tiden de pluggar – eller tills asylprocessen är klar, säger Mats Eliasson i "Vi står inte ut".

Är det inte lika bra att för ungdomarna att gå i skola i Boden?

– Nej, jag tycker det är väldigt olyckligt om de måste byta skola, lärare och klasskamrater som är ju så centrala för deras trygghet i den utsatta situationen de befinner sig i.

För de ensamkommande ungdomarna är boendet, skolan och den gode mannen hörnstenarna i tillvaron, påpekar han.

Enligt Vivianne Lindgren, gymnasiechef i Boden, får alla ungdomar som kommer från Luleå omgående börja i skolan i Boden om de vill.

– Pojken som Solveig Eriksson berättar om får skriva in sig direkt hos oss. Om det inte har skett så beror det på att vi inte har fått kännedom om honom. Det måste ha blivit något fel på vägen.

Förändringar på 18-årsdagen

När ett ensamkommande flyktingbarn fyller 18 år och inte har fått uppehållstillstånd inträffar flera förändringar.

18-åringen ansvarar själv för sin ekonomi.

Boendet är inte längre socialtjänstens ansvar. Den som behöver hjälp med bostad kan bo på ett av Migrationsverkets boenden, men det finns i så fall ingen möjlighet att själv välja bostadsort.

18-åringen får inte längre ha någon god man, utan ansvarar helt och hållet för sig själv och sköter själv kontakterna med sitt offentliga biträde och Migrationsverket.

Reglerna för hälso- och sjukvård ändras. 18-åringen får endast akut vård och vård som inte kan vänta.

Om det finns ett beslut om att om återvändande till hemlandet finns det inte längre något krav på att det ska finnas någon vuxen som tar emot i hemlandet.

Källa: Migrationsverkets hemsida

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!