Sex av tio skolelever med autism får inte berättigat stöd medan åtta procent inte får något stöd alls, enligt en skolenkät från Autism- och aspergerförbundet, som nu ställer krav på Norrbottens skolpolitiker att utbilda rektorer i autism, säkerställa att elever får rätt anpassat stöd och bygga autismvänliga skolor.
Brist på stöd till elever i Luleå kommun bekräftas även av förra årets anmälningar till Skolinspektionen, då fem av totalt tio ärenden rörde särskilt stöd och anpassningar.
– Luleås skolledning har misslyckats. Allt går hand i hand. Finns det inte pengar så har man inte råd att behålla personal, säger Thomas Söderström (L), barn- och utbildningsnämnden i Luleå kommun och håller med om att rektorer behöver mer utbildning och kompetens, men även mer pengar att röra sig med för att kunna hantera situationen på sin skola.
– Elevpengen är själva grunden i skolan och den sänktes under förra mandatperioden.
Arbetsmiljöverket har tidigare kritiserat Luleå kommun för underbemanning och otillräckligt stöd till elever med särskilda behov och kom med förslaget att, förutom öka grundbemanningen, minska på vissa av lärarnas arbetsuppgifter.
– Ju fler händer i skolan desto bättre. Liberalerna har drivit frågan om fler lärarassistenter men det har den Socialdemokratiska ledningen sagt tvärnej till, säger Söderström.
Det håller Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, som tidigare uttalat sig angående Arbetsmiljöverkets kritik, inte alls med om.
– Jag tycker att Söderström riktar sin kritik lite fel. Jag håller med om att vi behöver stärka upp bemanningen men vi måste göra rätt saker, säger Engelmark och nämner att i jämförelse med andra ligger Luleå kommuns grundbemanning i grundskolan lägre.
I arbetet med att säkerställa att elever får rätt stöd, har nämnden gett i uppdrag att utreda hur resurserna för extra stöd fördelas mellan flickor och pojkar samt att redovisa hur arbetet för barn med behov av särskilt stöd ser ut.
– Vi vill få en bild av varför det ser ut som det gör och veta vad vi ska göra annorlunda. Ett arbete som sker redan i dag är att skapa tillgängliga lärmiljöer som gynnar alla elever. Både fysiska som mindre rum och avskildhet men även struktur på skoldagen, säger Emma Engelmark.