"Att göra områden till kommunala naturreservat kan vara en enda lösningen för att behålla naturvärdena", säger Örjan Spansk.
Områdena på listan kommer inte att bli naturreservat i rappet, men kommunekologen Örjan Spansk säger att i första hand Mjölkuddsberget och sedan Kalvholmen står i tur. Han hoppas dock att alla de nio områden som finns på listan ska skyddas.
– Kommunala naturreservat är områden som ligger närmare bebyggelsen och är avsedda för att stärka möjligheterna till rekreation för människor i bostadsområdena. I en växande stad måste man säkra för framtiden att det sparas natur- och grönområden för människornas rekreation och även för växt- och djurlivet i staden. Det säkraste sättet att göra det är genom att bilda naturreservat av de värdefullaste områdena, säger Örjan Spansk.
De områden som finns på listan är Grundet och Mattisberget i Sunderbyn, Storsand, Porsöberget, Hällbackenskogen, Mjölkuddsberget, Karlsvik, Snasahögarna och Lulviken och området Kalvholmen. Av dessa är alltså Mjölkuddsberget och Kalvholmen närmast att bli kommunala naturreservat. Brändöskär, Degeröholmen och Ormberget/Hertsölandet har redan status som kommunalt naturreservat.
– Vi kan inte göra allt på en gång, bekänner Örjan Spansk.
– Men det är ingen nackdel att det redan är kommunen som äger Mjölkuddsberget.
För att nu återgå till ön Grundet i Lule älv, där det en gång i tiden funnits ett sorteringsverk för timmer, så är det inte i första hand naturskäl som gör att Örjan Spansk vill göra kommunalt naturreservat av marken. Södra Sunderbyborna utnyttjar redan ön för rekreation och Sunderby scoutkår håller till på ön.
– Det är ett etablerat område som används. Och det är inte meningen att "kicka ut" den verksamhet som Sunderby scoutkår bedriver.
En av de sista sommardagarna i augusti har PRO Nederluleå Norra upptaktsmöte på platsen. Med på mötet finns Karin Nilsson som både är aktiv i Sunderby scoutkår och vice ordförande i PRO.
– Jag tycker om att planerna på att göra ett kommunalt naturreservat närmar sig verklighet. Bara det inte inkräktar på scoutkårens verksamhet. Vi hoppas att kommunen ser att scouterna vårdar området.
Om ett område blir kommunalt naturreservat får det ett ganska starkt naturskydd.
– Det kan vara det enda sättet att skydda området på, skydda det mot exploatering, grävningar, schaktningar och förstörelse, konstaterar Örjan Spansk.
Det enda som kan riva upp skyddet, är ett mycket starkt nationellt intresse av att exploatera området eller att området har ett stort intresse för försvaret.
– Men å andra sidan har det hänt tidigare att beslutet om att bilda naturreservat inte har skyddat markerna, säger han och talar exempelvis om beslutet att leda Botniabanan genom Umeälvens delta med dess rika fågelliv.
Han påpekar att om Grundet blir skyddat, så handlar det inte bara om själva ön utan även om det landnära området ute i älven.
– På våren finns här mycket fåglar som gäss, tranor och änder.
Men Grundet handlar inte om en unik naturmiljö. Dess värde ligger i stället i att sandstränder, lövdungar och annat ligger så nära husen i Södra Sunderbyn och att det traditionellt används av Sunderbyborna som till exempel gärna badar i älven utanför de breda sandstränderna.
Örjan Spansk pekar också på de stora björkar som finns i lövträdsdungar inne på ön. Lövträden blir inte lika gamla som granarna. Får granarna fäste på ön får aspar och björk dra sig tillbaka.
– Det samma gäller hackspettarna som gärna bygger i asp.
Politikerna brukar knappast ha något emot att fatta beslut om kommunala naturreservat. Förslagen brukar gå igenom.
– Ännu har jag inte varit med om att politikerna har haft många invändningar, säger Örjan Spansk.