Utställningen på Kvinnobiblioteket omfattar 19 porträtt, på bland andra Jesus mor Maria, Noomi, Rut och Kvinnan vid Sykars brunn.
- Jag har porträtterat kvinnor som är modiga, starka, vackra och ödmjuka.
- Noomi är änka och svärmor till Rut som också har blivit änka. När Noomi ska flytta från Moab tillbaka till sitt Betlehem i Judén så vill Rut följa med sin älskade svärmor. Noomi försöker avråda henne med hänvisning till att hon inte är jude. Rut säger: "Dit du går, går jag. Där du stannar, stannar jag". Deras vänskap är unik.
Utstött kvinna
Maria-porträttet heter "Maria vid korset" och beskriver en gripande scen där den döende Jesus tröstar sin mor. Han säger att en av hans lärjungar, Johannes, ska bli hennes nya son.
Kvinnan vid Sykars brunn är en utstött samarisk kvinna som hämtar sitt vatten mitt på heta dagen för att undvika att träffa andra människor. Andra kvinnor går till brunnen sent på kvällen när det är svalare. En dag när kvinnan är vid brunnen kommer Jesus förbi. I motsats till andra judar har han inget emot samarier och han talar och umgås gärna med föraktade och förtryckta. Han lyckas vinna kvinnan vid brunnen till Guds rike och hon vinner sedan genom sitt vittnesbörd över massor av andra samarier.
Bland förtryckta
Eva Söderströms utställning av bibelns kvinnor uttrycker hennes syn på samhället, religionen och kyrkan. Hon anser att vi lever i ett patriarkalt samhälle, att kvinnorna har alltför liten plats i bibeln och behöver lyftas fram och inte minst att kyrkan är dålig på att närma sig människor och finnas i människors vardag.
- Jesus jämställde kvinnan med mannen och lyfte upp henne som jämbördig och han fanns bland människorna, inte minst bland de föraktade och förtryckta, säger hon.
Eva Söderström är själv noga med att inte döma någon utan ge alla människor en ärlig chans. Och hon vill göra saker för andra och stötta dem som har det svårt.
- Jag ser varje möte som en möjlighet, säger hon och påpekar att varje människa är skapad till Guds avbild.
Sankta Klara i Stockholm är en församling inom Svenska Kyrkan som Eva Söderström gärna lyfter fram.
- Där har de sett behoven bland missbrukarna, de prostituerade och uteliggarna på Plattan. De visar sann mänsklighet, omtanke och kärlek. Så många är rädda att möta det okända och folk som inte följer normen.
Konstmissionär
Eva Söderström beskriver sig själv som en outsider som inte passar i fina konstkretsar. Hon visar vilka hon menar genom att inta en överlägsen pose, låtsas röka på fint manér och säga på tjusigaste stockholmska: Få se, var har du studerat? Har du ställt ut i Paris och London?
- Jag har ingen konstutbildning men har gått några kurser.
- Jag har rest som konstmissionär från Kiruna i norr till Trelleborg i Söder, och också till Cypern och Turkiet.
Öppnar hjärtan
Hon tror på bildens kraft och på att omsätta ord i bilder.
- Bilder öppnar hjärtan och lockar till existentiella upplevelser av Gud. Jag tror att alla bär på en existentiell längtan, säger hon.
Eva Söderström tycker att kyrkan har missat att leva ut kärleksbudskapet så att det blir relevant för nutida människor.
- Om jag på djupet umgås med Gud, är öppen och låter mig formas så fylls jag av hans kärlek och vill göra saker för andra.
Mörka situationer
Eva Söderström är född och uppvuxen i Vibbyn utanför Boden.
- Där drömde jag om att bli bonde, sångerska eller präst. Jag döpte kalvarna i ladugården i "faderns, sonens och den helige andes namn".
Sitt vuxna liv har Eva bott i Boden. Där bildade hon familj och fick två barn. Sedan levde hon som ensamstående mamma i 13 år innan hon träffade sin nuvarande man.
- Jag har upplevt många mörka situationer i mitt liv men det är hoppet och glädjen som jag vill lyfta fram.
- Som ensamstående mamma lärde jag mig mycket om mina och Guds resurser. Jag blev en självständig och självgående överlevnadskonstnär. Mitt i min svaghet kunde jag hjälpa andra och det blev jag välsignad av.
Frigör glädje
Förra sommaren flyttade hon och hennes nya man till Rosvik. Därifrån pendlar hon till arbetet som pastor i Missionskyrkan i Kalix.
- Det är ett vikariat från december till 31 maj och jag hyr en lägenhet i Kalix, säger hon.
Hon har ingen pastorsutbildning men är däremot religionsvetare och har också läst psykologi. Hon är dessutom utbildad kulturpedagog.
- Jag tar inte mig själv på så stort allvar. Allt behöver inte bli så fruktansvärt fint. Jag försöker frigöra glädje, säger hon.