Bondepraktikans visdomsord "Anders braskar - julen slaskar" ser ut att komma på skam i år.
På Andersdagen, den 30 november, var det kallt. Så var det för övrigt hela november, den kallaste sedan 1956.
Men någon slaskande jul blir det inte, åtminstone inte enligt SMHI:s förutsägelser. Från och med söndag förutspås bitande kyla i stora delar av länet, under -30 längst upp i norr och nedåt -20 vid kusten. Kylan kommer att hålla i sig så långs som julväderprognosen sträcker sig, till och med annandagen.
Enligt pensionerade F 21- och tv-meteorologen Tomas Casselgren innebär kylan dock inte att vi kan glömma växthuseffekten.
- Visst är det kallt. Men att vi upplever det som kallt nu beror på att vi tidigare har haft flera milda vintrar på raken. Går vi 15 år tillbaka i tiden och jämför så är det här inte en särskilt kall vinter. Genomsnittstemperaturen för november var visserligen fyra grader kallare än normalt i Norrbotten. Men i fjol var november i stället fyra grader varmare än normalt, säger han.
För att få en mer övergripande bild av klimatet kan man inte bara se till lokala vädervariationer utan måste ha ett globalt perspektiv.
- Enligt Nasas forskare är 2010 det varmaste året någonsin på jorden. Att medeltemperaturen på jorden ökar är alla forskare överens om, säger Tomas Casselgren.
Den senaste tidens kyla på våra breddgrader beror, enligt Tomas Casselgren, på ett väderfenomen kallat NAO (North Atlantic oscillation).
- Det kan jämföras med väderfenomenet El Niño. Men i stället för värme blir det riktigt kallt. Vi får kalla vindar från Nordatlanten. Man vet inte riktigt varför det här uppstår. Men det gör det med relativt regelbundna intervaller, säger Tomas Casselgren.
Även om växthuseffekten och den globala uppvärmningen alltså fortfarande utgör ett hot så törs Tomas Casselgren utlova en vit jul i Norrbotten.
- Ja, det kan jag lova till 100 procent. Annars ska jag äta upp en gammal toppeluva som jag har här hemma, säger han och skrattar.