En illusion om evigt liv
Med fingerfärdighet bygger konservatorn Stefan Rutström, Piteå, illusionen om djurens eviga liv. Men i skatan finns inget hjärta utan en boll av träull.
Konservatorns arbetsbord, sågspån och potatismjöl, garvvätska och boraxpulver, tänger till ståltråden och tråd till att linda träullskroppar.
Foto: Jonas Lindsköld
- GT betyder gammeltupp. När det står att det är lite blod så vet jag vad det innebär jobbmässigt. När det är mycket blod så tar det en timme och tjugo minuter längre att bereda den eftersom skinnet måste tvättas ordentligt.
Stefan Rutström, Piteå, är är konservator, han stoppar upp djur. I hans sex frysboxar ligger det mängder av döda djur och fåglar, hermelin, mård, tjäder och ekorre. Det mesta får han av människor som hittat ett dött djur någonstans.
Inne i hans verkstad står tio björnar, en varg, och fem lodjur på tork. I munnarna har de knappnålar för att allt ska hållas på plats.
På en krok hänger två uppstoppade måsar till Norrbottensteaterns uppsättning av pjäsen "Måsen". De är specialgjorda med hängande vingar och vickbara huvuden, de ser verkligen döda ut. Annars är ambitionen hos en konservator att djuren och fåglarna ska se levande ut.
Chipmärkt björn
En stor björn som står och tittar in i väggen sköts för tio år sedan och har sedan varit nerfrusen.
Man måste ha tillstånd och Cites-certifikat för att handla med vissa djur, varav björn är en. Just detta exemplar har utretts ingående och nu är den chipmärkt, Stefan Rutström visar med en läsare. Det blippar till och en sifferkombination syns i displayen.
På arbetsbänken ligger en död skata. Stefan Rutström visar hur han plockar ut kroppen. I ögonhålorna sätter han två lerbitar för att ha något att fästa de svarta porslinsögonen i. Han sätter potatismjöl blandat med fint sågspån på fågeln och borstar med en liten borste, alla rester av blod måste bort. På insidan av kroppen penslar han med garvningslösning och borax-pulver för att det inte ska bli ohyra i den uppstoppade fågeln.
Han bygger en fågelkropp med en boll med träull som han lindar med vanlig bomullstråd, en liten skatkropp går på ett ögonblick. Men en björnkropp tar mycket längre tid. Den måste snurras och rullas och det tar tre timmar.
Det går att köpa kroppar i polyuretanskum, men det kostar massor. Förutom priset så är en fördel med att använda träull att kropparna går att forma och blir inte lika stela som med skummet, säger Rutström.
Stor marknad i Norge
Han väljer en tråd och en nål och syr ihop kroppen, vingarna, benen och huvudet stagas med ståltråd.
Så sätts ögonen fast med knappnålar och Stefan Rutström sätter sig och fönar fjädrarna och borstar dem med en tandborste. Vingar och stjärtfjädrar hålls på plats med kartongbitar från flingpaket som nålats dit.
- Det är en vacker fågel, inte sant, säger han.
Hundar har han gjort, men det gör han inte mer.
- Det är äckligt och luktar illa. Folk vill ha sin kompis kvar, men när tiden går så svalnar känslorna och då är de inte lika intresserade längre. Det var förskottsbetalning som gällde, säger han.
Han säger att han har en stor marknad för sina alster i Norge.
- Det är hyttefolket som vill ha dem i stugorna. I februari fyller jag mersan och husvagnen och åker till Röråsmarknaden.
I Sverige blir han mest motarbetad av myndigheterna, anser han.
- Jag anser mig duktig på att stoppa upp fåglar och djur. Men jag orkar inte och har inte tid hålla på att snacka med myndigheter om allt, det går inte. Jag motarbetas av vissa tjänstemän vid myndigheterna. Så det blir nog att lägga av. Jag tycker att det är konservatorer som borde Cites-certifierats.
Så jobbar vi med nyheter