I Tölöviken bland andra kulturella och spektakulära byggnader som Kiasma (museet för nutidskonst), Finlandiahuset och operahuset invigdes lagom till 101-årsdagen av Finlands självständighet den 5 december 2018 ett nytt bibliotek: Oodi, på svenska Ode. Det imponerar på besökaren både vad gäller arkitektur och formgivning men också när det gäller inbjudan till aktiviteter. Det är nämligen ett sällan skådat allaktivitetshus
Det är inte första gången finländska bibliotek väcker uppmärksamhet. I det liberala och framstegsvänliga då finländska Viborg fick Alvar Aalto i uppgift att rita ett bibliotek som invigdes 1935. Byggnaden kom att bli en av Viborgs förnämsta. Tidningsläsesalen hade en egen ingång precis som ingången till barnavdelningen som nåddes direkt från en lekpark på den södra sidan. I den yttre biblioteksmiljön ingick också Jussi Mäntynens stora älgskulptur som hade avtäckts i parken alldeles intill redan 1928.
Den inre miljön väckte stor dåtida uppmärksamhet. Beträffande belysningen uttalade Aalto att den ”oberoende av den läsandes och bokens inbördes ställning alltid är skugg- och bländningsfri”. I föreläsningssalen fanns hans karaktäristiska böljande undertak. Här fanns också de av Aalto skapade möblerna som Aaltopallen och nya fåtöljer.
Biblioteket hann verka fullt i fyra år innan kriget och Karelen förlorades. Efterkrigstiden blev inledningsvis en sorglig historia och ryssarna förmådde inte inledningsvis förvalta det kulturarv som biblioteket var. Det kunde bland annat konstateras av artikelförfattaren vid ett besök i Viborg för ett antal år sedan då byggnaden var i starkt förfall. Genom samverkan mellan finska, ryska och svenska intressenter kunde dock byggnaden räddas. Den 23 nobember återinvigdes biblioteket i närvaro av bland andra Finlands tidigare president Tarja Halonen och höga ryska dignitärer. Renoveringen ansågs så lyckad att den 2015 belönades med det prestigefyllda priset Europa Nostra (organisationen som arbetar för att bevara Europas kulturarv).
Men nu gäller det Oodi. Initiativtagare var dåvarande kulturministern, författaren, läkaren Claes Andersson. Han initierade frågan i Paavo Lipponens regering mitt under pågående lågkonjunktur 1998. Helsingfors behövde ett nytt stadsbibliotek. Nu tjugo år senare står det där och är en succé. President Niinistö invigningstalade. På några dagar besöktes den vågformade träkonstruktionen i tre plan av 55 000 imponerade besökare.
”Oodis ledord är Jämlikhet. Alla har rätt att besöka Oodi. Planlöst flanerande är tillåtet, till och med önskvärt. Vi tillåter inte rasism eller diskriminering. Respekt. Behandla alla med respekt. Trivsel. Oodi är vårt gemensamma vardagsrum. Vi är tillsammans ansvariga för dess trivsel. Löfte: personalen finns här för dig. Vi ansvarar för säkerheten på Oodi.”
Byggnaden innehåller alltså tre plan. Det är den nya tidens bibliotek där besökaren förutom att låna böcker kan läsa tidningar, äta lunch, hänga omkring, gå på bio, studera, hålla möten, arrangera ett evenemang, ta ett glas vin, skapa musik, träffa kompisar, sy gardiner, leka med barn, arrangera matlagningskurser, spela retrospel med de nyaste konsolerna, dyka in i en värld av virtuell verklighet.
Vad gäller byggnaden och arkitekturen vilar Oodi på två stålbågar. Byggnadens formspråk är en kombination av traditioner och modernism. I byggandet har mycket finsk gran använts. I själva byggprocessen var många Helsingforsbors biblioteksdrömmar tillgodosedda.
Allt har dock inte varit samförstånd kring det nya biblioteket. Flera svenskspråkiga kulturpersonligheter har reagerat mot att biblioteket fick namnet Oodi som blev det officiella namnet både på finska och svenska. I vissa svenskspråkiga kretsar ansågs det vara nonchalant att den hundraåriga republiken Finlands tvåspråkiga huvudstad och en av huvudsatsningarna inför märkesåret får ett enbart finskt namn.
Den tidigare kulturministern Claes Andersson som också ingick i juryn för namnvalet säger dock: ”Oodi är ett bra namn med historiska rötter ända från antiken. Det är en lovsång och ett ord som också går hem hos unga människor. Jag tycker att Oodi fungerar bra på både svenska, finska och engelska. Rent språkligt är det inte rätt med Oodi på svenska men man förstår ju vad det betyder.”