En hotad art med posten

Fjällgås, flodpärlmussla och skrovlig fjälltaggsvamp. Det är hotade arter som länsstyrelsen vill att kommunalråden ska uppmärksamma. Därför har de fått ett vykort prydd av en hotad art i deras kommun.

Länsstyrelsen vill att Haparandas kommunalråd ska uppmärksamma den minsta av Sveriges sälar, Vikaren, som hotas av hårt jakttryck och miljögifter.
Foto: Ola Jennersten

Länsstyrelsen vill att Haparandas kommunalråd ska uppmärksamma den minsta av Sveriges sälar, Vikaren, som hotas av hårt jakttryck och miljögifter. Foto: Ola Jennersten

Foto: Ola Jennersten

LULEÅ2010-06-12 06:00
- Vi vill skapa ett intresse för arbetet med att rädda hotade arter, säger Linda Johansson, koordinator på länsstyrelsen.
I början av veckan fick alla kommunalråd i Sverige ta emot ett vykort. Framsidan pryddes av en hotad art som länsstyrelsen valt ut särskilt för varje kommun. Mossor, fåglar och svampar som är nära att försvinna helt.
- De här arterna får verka som ett exempel för de arter som hotas. Vi ville inte bara visa upp gulliga djur, utan alla sorters arter.
Avverkning hotar svamp
I Överkalix täckte en bild på den skrovliga fjälltaggsvampen vykortet. Svampen växer i tallskogar och flest exemplar i Norrbotten har hittats i sandtallskogarna i Överkalix. I dag är svampen hotad.
- Det är bra virke i de äldre tallskogarna och de var lätt att avverka. Så många platser där den här svampen trivs finns inte kvar, säger Linda Johansson.
Men det är inte bara kommunalråden som uppmärksammas i frågan om arters fortlevnad. Flodpärlsmusslan finns i några vattendrag i Jokkmokk.
Där har länsstyrelsen valt att informera markägarna om att arten finns på deras mark.
- Jag tror att viljan och intresset att bevara arterna finns hos markägarna, bara de har informationen. Att ha flodpärlsmusslor på sin mark är något att vara stolt över, säger Linda Johansson.
Ett globalt problem
Hotade arter i länet är inte bara ett problem för de som bor här. En av de mest akut hotade arterna i Norrbotten är Fjällgåsen. Den är globalt hotad och den enda Svenska häckningsplatsen finns i Arjeplog.
- Det finns flera skäl att bevara arter. Det kan vara av nyttoskäl, att man äter djuren, men också av sociala skäl. Glädjen att se en havsörn när man är i skärgården. Men det starkaste skälen är de etiska, att ingen art har mer rätt än någon annan att finnas.
Länsstyrelsen hoppas att vykorten ska få kommunalråden att tänka till, och inte glömma bort att beslut som de tar kan påverka arterna.
- Det är inte bara regnskogen i Borneo som behöver räddas. Här har vi också arter som hotas, säger Emilia Västerberg, länsstyrelsen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om