Nicklas Andersson, bodensare och sparekonom vid Avanza.
Aktieinvestering och fondhandel med fonder har blivit ett populärt samtalsämne och många personer lägger idag sina sparpengar i olika aktier med hopp om att det ska växa. Bodensonen Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, tror digitaliseringen har en stor påverkan på ökandet av investerare i dag.
– Jag tror det är ett strukturellt skifte. På senare tid har det blivit otroligt lättillgängligt i och med sociala medier, forum och poddar. Sen har även börsen gått hyfsat bra senaste åren, visserligen var det en krasch under pandemin men det har bidragit till att diskussionen har intensifierats och kommit in i fikarummen, allt fler har hittat till börsen. För 40 år sedan gick det knappt att köpa aktier som privatperson, säger han.
Med aktier blir du delägare i ett företag, många försöker förutspå kursen genom att studera företag och hitta potentiella ökningar. Med kryptovalutor investerar du i något som fysiskt inte finns. Så vad är det egentligen, och hur fungerar det i praktiken?
– Bitcoin anses av vissa vara en digital valuta och ett alternativ till exempelvis guld. Det hela bygger på ett nätverk som använder sig av blockkedjeteknologi och tillåter användarna att genomföra transaktioner mellan varandra, över internet, utan inblandning av exempelvis stater, centralbanker, banker eller myndigheter. I stället verifieras samtliga transaktioner av nätverket som består av miljontals datorer, säger Nicklas Andersson.
Så enkelt som möjligt, kan nätverket eller systemet som används förklaras. Alla involverade har ett anteckningsblock där alla transaktioner emellan skrivs ner av varenda användare, varje användare har en signatur som verifierar transaktionerna. Med olika säkerhetssystem ser nätverket till att det genomförs rättvist och att inget fel händer. Anteckningsblocket byggs vidare och skapar dessa blockkedjor.
– Det finns olika typer av kryptotillgångar, även om bitcoin är den mest populära. Hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och hur säkra de är kan variera. Blockkedjan är själva teknologin eller tågrälsen, bitcoin är då ett av tågen som använder spåret. Eftersom alla datorer i nätverket verifierar informationen som finns i blockkedjan så har det blivit ett attraktivt sätt att överföra värde på ett, till synes, säkert sätt på internet, säger Nicklas Andersson.
Eftersom kryptovalutans värde inte återspeglar sig i ett företag som aktier, är det svårt att förutspå värdekursen. Rykten och vad samhället bedömer värdet på kryptovalutan till står till stor del för värdet som framställs. Det man investerar i är framtiden, vad den kan betyda och bidra med till samhället.
På sikt tror och hoppas Nicklas Andersson att blockkedjetekniken som kryptovalutor använder sig av är något som fäster sig i samhället även när det gäller andra saker.
– Jag ser det här som en spännande fortsättning på digitaliseringen. Bitcoin är ett tillämpningsområde men teknologin möjliggör väldigt mycket mer än så. För att exemplifiera så borde Lantmäteriet kunna använda sig av teknologin. Tänk om du, efter att ha köpt en fastighet, skulle kunna få lagfarten klar på ett dussintal minuter. Det är jättespännande för alla som jobbar inom området och vet hur mycket underskrifter och pappersarbete det handlar om, det kan ta månaders, säger Nicklas Andersson.