Deras liv skiljer sig på så många punkter, men de har alla bott i Luleå. Två var företagare under 1700- och 1800-talen, en höll ordning på familjen och Västra skolan under 1900-talet och en lever mitt i nuet i dag. Du får möta fyra kvinnor, var och en med sin huvudsakliga verksamhet under var sitt århundrade i det Luleå som fyller 400 år 2021.
1950 dog Alma Ehinger 91 år gammal. Hon var då skriven på adressen Dalagatan 47 i Stockholm. Som kuriosa kan nämnas att författarinnan Astrid Lindgren bodde på Dalagatan 46.
Bouppteckningen visar att behållningen i boet var drygt 380 000 kronor vilket i dag skulle motsvara inte fullt 7,2 miljoner kronor. Av dessa testamenterar Alma Ehinger merparten till "Stiftelsen Alma Ehingers sjukhems fond", det som blev Vängåvan.
"Det är min önskan, att det sjukhem, som skall anordnas med anlitande av detta kapital som grundplåt, benämnes 'Vängåvan'", stod det i testamentet.
Det skulle inrättas ett sjuk- och rekreationshem för de patienter som "under sin konvalescenstid icke kunna få kvarstanna å i Luleå befintliga allmänna sjukvårdsinrättningar".
Alma Ehinger var född 1859 i Bjuråker. Hon var Luleåvän till liv och själ. Till Stockholm flyttade hon 1931 från Boden.
Alma Ehinger drev en framgångsrik bosättningsaffär i Luleå 1903-1923 och flyttade sedan verksamheten till Boden 1926. Hon försåg bland annat sessionssalen i Luleå stadsfullmäktige med glas och vattenkaraffer. Uppenbarligen var det till Alma Ehingers bosättningsaffär både magistraten och andra vände sig för att köpa bohag och lösöre. I Luleå låg butiken i på Storgatan där Quality hotell numera ligger.
– Alma Ehinger satt i kommittén för Luleå arbetsstuga, föreningen Luleå Mjölkdroppe och stödde dessutom ett flertal verksamheter med pengar och husgeråd, till exempel barnkolonin i Alhamn. Hon var också en av de drivande krafterna bakom 1912 års Norrbottensdräkt, berättar Norrbottens museums arkivarie Karin Tjärnström.
– Hon skänkte en brudmatta till domkyrkan.
Alma Ehinger var medlem i styrelsen för Luleå F.K.P.R tillsammans med legendariska Märta Bucht. Hon var ansvarig för föreningens bibliotek.
Det finns en bild av styrelsen för Luleå mjölkdroppeförening i Luleå där hon finns med. Mjölkdroppeföreningarna fanns i flera städer och utvecklades senare till att bli barnavårdscentraler i kommunal regi.
Förre krigsarkivarien, Piteåfödda och numera avlidna Ann Hörsell har berättat om Vängåvans tillkomst i tioårsjubilerande Gültzaus vänners bok Gültzauudden Funderingar från förr. Tankar om framtiden.
Vängåvan öppnades inte förrän i slutet av november 1954. För det första räckte inte Almas pengar till hela bygget och för det andra måste det beslutas vilka som skulle betala för driften.