En brasa i hemmet gör dig lycklig

- De flesta som bygger ett hus nu vill ha en eldstad. Om man sparar på den kostnaden ångrar man sig senare, säger Helena From, formgivare och medförfattare till boken Eldstäder. - Man blir lycklig av att ha eld i sitt hem. Många barn tycker att det är magiskt att grilla äpplen, korv eller marshmallows vid öppna spisen. Det är nu två år sedan Helena From och Eva Falkmarken skrev sin bok om eldstäder, som är tänkt som en inspirationskälla för den som renoverar eller inreder. - Det finns så mycket bra värmesystem, vi ville inte visa hur man värmer upp sitt hus utan snarare skriva om livet med eldstäder och hur man kan förstärka husets karaktär med dem, säger From. Det finns många sätt att ta in elden i sitt hem. Det allra enklaste är naturligtvis att tända levande ljus. De senaste årens kassetter och värmeinsatser är praktiska och effektiva - men kanske inte så sinnliga. Att installera en järnkamin i huset på landet ger snabb värme och sprider trivsel. Kakelugnar blir ofta som ett eget smycke i rummet. Och öppna spisar, både äldre varianter och moderna strama, är ofta ett hems mittpunkt och trivselskapare. - Det är härligt att ha en samlingspunkt som inte har något att göra med tv:n, konstaterar From. En form av eldstad som förädlades tidigt i Sverige är kakelugnen. Den utvecklades i Sydtyskland redan under medeltiden men effektiviserades av arkitekt Carl Johan Cronstedt och general Fabian Wrede på 1760-talet. De konstruerade ett femkanalssystem genom vilket röken tvingades passera. Detta gjorde kakelugnen till en effektiv värmekälla som sparade ved och gav renare rökavgaser. - Föregångaren fanns på Skoklosters slott, berättar From. - Där hade de en jättestor öppen spis. Men på natten flyttade man elden och glöden till en sluten sidougn, en biläggarugn. Det var säkrare och man sparade på värmen. På så sätt kom man på att kakelugnarnas värme kunde magasineras i kanaler. Svenska bostäder fick snart ett rykte om sig att vara bäst uppvärmda i Europa. Kakelugnen slog igenom på allvar på 1800-talet då de bland annat serietillverkades av Rörstrand - ofta rikt dekorerad. I slutet av 1800-talet fick så järnkaminen sitt genombrott. Och i början av 1900-talet blev det åter vanligt med klassiska öppna spisar i våningarna. Under den ljusa och lätta funkis-perioden, på 1930-talet, murades nättare öppna spisar. Till skillnad från det gamla bondesamhället, där elden var i köket, är eldstäderna oftast placerade i hallar eller vardagsrum i lägenhetshus. De senaste åren har en rad moderna, strama arkitektritade öppna spisar hittat ut till hemmen. Till de mest uppmärksammade hör gyrofokus som tillverkas av franska Fokus. Den är frihängande från taket och tycks sväva i rummet. - De är primärt gjorda för att vara vackra men de är även goda värmekällor. Franske Dominique Imbert som designar dem är konstnär och har arbetar med konstsmide i över 40 år, säger Stefan Lindström på Dis inredning, som säljer Fokus-spisarna i Sverige. - Gyrofokus har fått många priser. Folk som ser den faller ofta pladask, den har fått ett väldigt positivt bemötande här. När man planerar en eldstad är det viktigt att bestämma sig för om man ska ha den för uppvärmning eller som ett mys-faktor. De moderna gasspisarna ställer inte lika höga krav på rökgångar som en spis av äldre modell - men god ventilation måste till. Det är viktigt att konsultera en skicklig murare och en kunnig sotare. - Det finns något väldigt ursprungligt i att leva med eld. Man samlas runt den, pratar och tittar och blir lätt förtrollad av eld, säger Helena From.

En brasa i hemmet gör dig lycklig

Människan har eldat i alla tider. Genom århundradena har vi varit beroende av elden för värme, matlagning, säkerhet och ritualer. Eldstaden är fortfarande hjärtat i många bostäder, men nu handlar det mer om trivsel och skönhet.