Deras liv skiljer sig på så många punkter, men de har alla bott i Luleå. Två var företagare under 1700- och 1800-talen, en höll ordning på familjen och Västra skolan under 1900-talet och en lever mitt i nuet i dag. Du får möta fyra kvinnor, var och en med sin huvudsakliga verksamhet under var sitt århundrade i det Luleå som fyller 400 år 2021.
Det är sent en kväll i oktober 1723. Stephen Bennet tar sig från Amsterdam till Göteborg och vidare till Alingsås med lasten, som består av textilmaskiner och textila råmaterial. Med på skonaren Geoffrey Elisabeth finns också hantverkare inom textilindustrin, den industri som byggde Englands välstånd. Inte konstigt att tullen försöker stoppa resan. Det går inte an att mista "knowhow" och maskiner.
Elisabeth Bennet ska komma att bli en av de första kvinnorna i Luleå som gör sig ett namn och tillsammans med sin make Johan Hedeman samlar en ansenlig förmögenhet. Första sidan i Elisabeth Bennets bouppteckning från 1783 anger såväl fastigheter som silver, guld, kläder och böcker och andra tillgångar. Den förvaras i Norrbottens museums arkiv. Där finns även tryckvalsar från färgeriet, färgprover och ett brev som Lena Sjöberg använder mot slutet i boken.
Lena Sjöberg är släkt i åttonde generationen med Elisabeth Bennet. Hon har skrivit en bok, en roman, Det engelska arvet, om Elisabeth som dör i Luleå 1783. På omslaget finns en bild som sägs föreställa Elisabeths mor Jane Parlby. Tavlan har genom generationer kallats "Grekinnan". Den ska ha förvarats i generationer i det Röcknerska huset.
Elisabeth blir anmoder till släkten Röckner, när dottern Johanna Katarina Hedeman, född 1746 i Luleå, gifter sig med Mickael Röckner. Johanna Katarina är den enda av de sju barnen som överlever.
Det är i korthet historien om förspelet till Röcknerska huset. Det var Elisabet Bennets ättling, Michael Röckner, som någon gång vid sekelskiftet mellan 1700-talet och 1800-talet lät bygga huset som i dag står på Norra Strandgatan.
På den tiden hade Luleå cirka 1 000 invånare.
Det är vid 1700-talets mitt som Elisabeth Bennet tillsammans med sin make färgarmästaren Johan Hedeman reser till Luleå där de startar familj och färgeri. Johan Hedemalm, född i Piteå 1720, blev sedermera en aktad man i staden och stadsfiskal i Luleå.
– Jag blev förvånad när jag i min forskning fick veta att de var så välbärgade, säger Lena Sjöberg.
– Bouppteckningen var fantastisk att hitta, liksom ett brev från brorsonen Stefan Bennet till fastern Elisabeth.
Johan Hedeman från Piteå introducerar skönfärgeriet i Luleå. Hedeman arbetade vid Jonas Alströmmers manufakturverk i Alingsås, där han kom i kontakt med näst högste chefen engelsmannen Stephen Bennet. Bennet var den som verkställde Jonas Alströmmers stora planer om textiltillverkning i Sverige.
När Elisabeth Bennet Hedeman reser med maken till Luleå har fadern Stephen Bennet flyttat till Flor i Hälsingland och arbetat upp Flors linnefabrik och den svenska linneproduktionen i industriell skala.
– Elisabeth Bennet var en bildad kvinna. Engelska var hennes modersmål men hon talade kanske även franska, säger Lena Sjöberg.
– Jag tror att hennes man kände respekt för henne och gav henne insyn i firman. Jag har också läst att färgaräktenskap är speciella, båda makarna tar delat ansvar.
– Till Luleå hamn kom under 1700-talet både militära engelska skepp och handelsskepp från England. Elisabeth kunde nog uppehålla en del engelska vanor och kanske var det därför som hon kallades "madame".
Elisabeth sägs i dödboken för Luleå domkyrkoförsamling 1783, där hon tilltalas "madame", ha dött av gikt. Maken dör 1790 av slag.