"Problemet blir dels att jag måste gasa väldigt mycket för att komma över. Jag kan inte köra försiktigt, varje gupp gör jätteont och förlorar energi." säger Emma angående kablarna som låg längs marken.
När Emma Sandberg, 28, anlände till Putte i parken blev hon återigen besviken. Det låg kablage längs marken som gjorde det svårt att komma fram med elrullstolen. Rullstolsinhägnaden som festivalen tillhandahållit var en oövervakad gräsmatta.
– Jag skulle säga att minsta möjliga är anpassat och då inte på ett bra sätt så att de faktiskt fungerar. Rullstolsinhägnaden som de haft nu i två år är under all kritik, säger hon.
Inhägnaden låg långt ifrån scenen och det var inte skyltat till den. Hon har själv problem med dimsyn och förklarar att avståndet från scenen inte är okej då de med nedsatt syn inte inkluderas. Det fanns inga ordningsvakter i närheten och folk ställde sig så de skymde sikten till scenen.
– Jag blev förbannad, upphöjda områden för funktionsnedsatta ska finnas så att fler kan delta i festivalen. Mannen i rullstol bredvid mig lämnade tidigt efter att ha på skakiga ben ställt sig och bett folk flytta på sig hela tiden, säger hon och fortsätter:
– Grejen med tillgänglighet som folk inte riktigt fattar är att bara för att det finns en avdelning och ingen är där betyder det inte att man kan ställa sig där. För då gör man det otillgängligt för den som behöver det.
Emma har två kroniska tillstånd, ME och POTS, som medför extrem fysisk och mental utmattning. Båda förvärras av ansträngning och ger bland annat kronisk värk i ryggen. Hon har varit sjuk sedan hon var 16 år och de senaste två åren har hon använt sig av rullstol när hon ska göra mer ansträngande aktiviteter. De flesta i rullstol klarar att gå lite beroende på formen den dagen, men klarar inte av att delta på exempelvis festival utan hjälpmedlet. Hon poängterar att det inte betyder att de ska behöva ställa sig upp för att delta.
– För mig är det alltid ansträngande oavsett vad jag gör, så det är de här små skillnaderna som gör jättestor skillnad.
Hon berättar att arrangemang ibland har en platå ganska nära scen som det går att köra upp på och personal som kan hjälpa till.
– Men det här kändes verkligen som en budgetversion där de bara satt upp ett staket med en liten skylt med en bild på en rullstol.
I år var hon bara på festivalen i två timmar på fredagskvällen. Efteråt blev hon sängliggandes med ryggsmärtor vilket gjorde att hon missade lördagen, som hon hade velat gå på.
Emma har kontaktat Putte i parken på messenger angående festivalens tillgänglighet.
Inför festivalen ifjol kontaktade Emma arrangörerna. Hon var orolig då det var första gången hon skulle ha med sig hjälpmedel till en festival. Under första festivaldagen märkte hon hur otillgängligt upplägget var och försökte kontakta festivalen igen, men fick inget svar.
Hon tycker att tillgängligheten höll samma standard under årets festival och hon poängterar att det är problematiskt av arrangörerna.
– Jag känner personligen att jag inte är säker på om jag klarar av att delta nästa år alls. Är det inte tillgängligt åker folk hem tidigt eller stannar hemma. Detta bidrar till kulturen att handikappade ska stanna hemma och inte synas. Att vi inte är en del av samhället.
Emma har delat med sig av sina upplevelser på sociala medier, där hon bland annat förklarar att det är en mänsklig rättighet att kunna delta på lika villkor.
– Det är så obehagligt med alla som kommenterar att "det är bara att gå över sladdarna" och "varför ska allting anpassas efter dig?" som att det bara är jag som påverkas. Det blir extra tydligt för mig som inte har varit handikappad hela mitt liv, säger hon och fortsätter:
– Men om vi vänder på de, varför ska världen anpassas efter fullt fungerande människor? Det är dags att vi börjar öppna upp allmänhetens ögon för hur funkofobiskt Sverige faktiskt är.
Patrik Ekman, vd Putte i parken.
Patrik Ekman, vd Putte i parken, skriver i ett mejl till NSD att de tar kritiken på allvar.
"Putte i Parken är för alla, det märks också på bredden och mängden av våra gäster. Vi har en trygghetsvärd som ronderar området under hela festivalen och uppmärksammar saker och det har fungerat bra. När det gäller infrastrukturen så är det svårt med alla elkablar som måste skyddas med överkörningsskydd, men här kan vi säkerligen bli bättre och mer innovativa.
Vi kan bara beklaga också att människor inte respekterar en avdelning avsedd och inramad för människor med funktionsvariationer och tar med oss till nästa år även hur den kan upprätthållas och förbättras."