Emma, 22, styr verket med järnhand
Masugnen tornar upp sig bakom grindarna vid västra vakten i Svartöstaden.Tre kilometer bortanför den klassiska bilden drar maskinföraren Emma Forsberg på sig arbetsoverallen inför eftermiddagsskiftet.Från en maskin, tolv meter ovanför marken, hanterar hon tonvis med glödhet nytillverkad koks.
Koksverksarbetaren Emma Forsberg behöver inte direkt trängas i omklädningsrummet. Hon är ensam tjej på sitt skift.
Foto: Kurt Engström
Vyn ger ett rostigt, hett och smutsigt intryck.
Bakom masugnen sträcker en yta på tre kilometer och i horisonten ligger koksverket. Det är inte lika uppmärksammat som masugnen och storebror stålverket.
Mellan storebror och lillebror var det tänkt att Stålverk 80 skulle ligga. Därav de tre kilometrarna.
Från pumps till träskor
Klockan är strax efter 13 en vanlig måndag. 22-åriga Emma Forsberg parkerar sin bil utanför koksverk 75 (det byggdes det året). Hon går in och hälsar på arbetskompisarna i kontrollrummet. På väg ner till omklädningsrummet rycker hon med sig en ren arbetsoverall. De avgående skiften badar bastu och det är fuktigt i korridorerna. Emma Forsberg har hela damernas omklädningsrum för sig själv. Hon byter från pumps till träskor och overall.
Emma Forsberg kör tre olika maskiner beroende på vilket skift hon har. Antingen blir det tryckmaskinen, styr- eller fyllvagnen. Just den här dagen tar hon sig tolv meter ovanför marken, till tryckmaskinens varma och ombonade kontrollrum.
Hon sitter i en bred, skinnklädd fåtölj med och kontrollbord tv-skärmar som visar verket framför sig.
- Alla andra jobb som man har haft har varit sociala, som kassabiträde. Där har man mycket kontakt med folk, det är lite skillnad när man sitter här i maskinen. Men jag kan tycka att det är ganska skönt, säger Emma Forsberg.
Var 15:e minut trycker hon ut tusengradig, packad koks från en ugn ner i en släckvagn. Däremellan jämnar ut hon topparna av nyfyllt stenkol i ugnarna. Kokset kyls av innan det fraktas på rullband de tre kilometrarna upp till masugnen.
Efter två timmar och tio minuter har hon kört en "serie" och då är det paus i produktionen.
Då vankas kaffe med kollegorna.
Samlar data
Processingenjören Ida Engström hämtar en provrörsflaska från labbet. Hon tar ett prov i gasreningsverket som ligger i anslutning till koksverket. På förmiddagarna brukar hon gå en runda i verket och slänga ett öga på processbilderna för att se om det skett några avvikelser.
- På eftermiddagarna sitter jag mest och samlar på mig data och skriver lite protokoll. Och har en del möten, säger hon.
Vid kokstillverkningen bildas en gas. Den kyls ned och tvättas med vatten och olja i gasreningen och skickas tillbaka till koksverket igen. Ämnen som tas bort är tjära, svavelväte, ammoniak och råbensen. Efter reningen skickas överskottet till stålverket, masugnen och fjärrvärmebolaget.
I det biologiska reningsverket renas överskottsvatten från produktionen. Vattnet som används för att tvätta gasen är i ett slutet system.
Något nytt varje varje dag
Ida Engström har en viktig uppgift i den här kedjan.
-Mitt jobb är att se till att vi har så bra uttvättning som möjligt, säger hon.
Jobbet som processingejör beskriver hon som varierande och mycket lärorikt.
- Jag får lära mig något nytt varje dag. Även de som har varit här länge säger att de också lär sig något nytt hela tiden, säger hon.
Allt fler kvinnor söker sig till stålindustrin men SSAB i Luleå är ändå en övervägande mansdominerad arbetsplats.
- Här jobbar man med folk som man annars kanske inte skulle umgås med, det är roligt. Men det är kul att det blir fler tjejer, säger Emma Forsberg.
Inga födomar
Varken hon eller Ida Engström har mött några fördomar eller känt sig diskriminerade på grund av att de är kvinnor.
- På en praktik i Australien mötte jag däremot inställningen att stålindrustin inte är en plats för en kvinna. Här har jag inte mött den attityden, säger Ida Engström.
Fakta Koks
För att göra koks används stenkol som SSAB köper in från USA och Australien. Det skeppas in till Viktoriahamnen som ligger vid Koksverk 75. Stenkolet mellanlagras innan det grävs in och krossas för att sedan köras in i koksverkets ugnar. Där hettas det upp utan tillförsel av luft och syre, det vill säga en torrdestillation. Det finns 54 ugnar där stenkolet hettas upp och blir till koks. SSAB har planer på att bygga ytterligare 31 ugnar. Varje ugn rymmer ungefär 32 ton stenkol. Efter 17 timmar har 25 procent av kolet avgått som gas, och kvar finns 27 ton färdig koks som trycks ut och kyls med vatten. En ugn trycks var femtonde minut. Det används sex-sju sorters kol i tillverkningen av koks och koksbitarnas storlek anpassas genom mixen av kolsorter.
Koks behövs som bränsle och reduktionsmedel i masgunen, där råjärnet tillverkas/bildas.
Varje år används ungefär en miljon ton kol som blir till drygt 700 000 ton koks.
Källa: SSAB
Koks behövs som bränsle och reduktionsmedel i masgunen, där råjärnet tillverkas/bildas.
Varje år används ungefär en miljon ton kol som blir till drygt 700 000 ton koks.
Källa: SSAB
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!