Skolverket har länge fört offentlig statistik från SCB på riks-, kommun- och skolnivå rörande elevantal, andel behöriga lärare och betygssnitt i olika ämnen.
Men från den 1 september sekretessbeläggs all data och endast statistik på riksnivå finns tillgänglig.
Detta efter en dom i kammarrätten som slår fast att friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte får lämnas ut. Därför stryper Skolverket statistiken även för de kommunala skolorna.
– Om vi skulle redovisa enbart kommunala skolor skulle det inte vara rättvist, säger Eva Durhan, avdelningschef vid Skolverket, till TT.
Maarit Enbuske, Luleås skolchef, är bekymrad över domslutet – av flera skäl.
– Vi fick höra om detta redan i våras men förstod inte då att SCB skulle stänga av all statistik bakåt i tiden också. Nu försvinner även all historisk data för oss.
Hur påverkar det förvaltningens arbete?
– Vi har sparat mycket data i våra kvalitetsrapporter men framöver tvingas vi beställa statistiken från SCB, till en kostnad på uppemot 15 000 kronor per beställning, eller så måste vi hitta egna sätt att sammanställa den.
För närvarande är det rektorernas eget ansvar att rapportera in statistiken till Skolverket och SCB, som därefter har kunnat förse förvaltningen med mer sammanställd data.
– Vi funderar nu kring vilken statistik som är viktigast för oss att följa framöver. Betyg och elevresultat har vi koll på i dag men lärarbehörigheten per ämne och skola rapporteras in direkt av rektorerna, och därför måste vi tänka hur vi ska lösa detta. Jätteviktigt att följa hur lärarbehörigheten utvecklar sig på kommunens skolor.
Domen får kostsamma och administrativt betungande effekter för skolförvaltningen.
– Vi tvingas begränsa vilken statistik vi behöver och tittar närmare på det nu.
Ett annat problem blir hur kommunen ska fördela den statliga socioekonomiska elevpengen till såväl de kommunala som de fristående skolorna.
– Det största dilemmat, för vi har ingen socioekonomisk statistik själva utan den finns bara via SCB:s register. Nu måste vi även beställa den datan framöver.
Och kommunen vet inte om de överhuvudtaget får tillgång till friskolornas socioekonomiska sammansättning.
– Vi måste få tillstånd, för en dialog med friskolorna. Om vi inte kan göra den beställningen förstår jag inte hur vi ska fördela elevpengen överhuvudtaget.
Precis somandra skoldebattöreroch myndighetsrepresentanter är Maarit Enbuske kritisk till att sekretessen sätter hela det fria skolvalet ur spel.
– Mycket svårare för vårdnadshavarna att jämföra skolor utifrån vilka resultat och vilken lärarbehörighet de har. Det begränsar det fria skolvalet. Vårdnadshavarna tvingas förlita sig på skolornas marknadsföring.
Sekretessen får också betydelse inför höstens folkomröstning om skolan i Luleå, då medborgarna inte får insyn i lärarbehörighet och hur kommunens skolor presterar.
Även kommunens inriktning mot en mer likvärdig skola påverkas.
– Det är min tolkning. Allting blir mycket krångligare, säger skolchefen.
Hon hoppas nu på att en lagändring åter kan göra skolstatistiken offentlig.
– Skolverket ska ta fram ett förslag, men lagändringar tar tid. Dessutom kommer många skolor i andra kommuner göra liknande beställningar hos SCB, och hur långa blir väntetiderna då?
Vad anser du om att elevresultat och lärarbehörighet betraktas som affärshemligheter?
– Den frågan gränsar till politik, så jag avstår från att besvara den, säger Maarit Enbuske.