Sedan tio år tillbaka görs en stor undersökning av elevhälsan i Norrbotten. Nu har rapporten från läsåret 2016/2017 sammanställts, där totalt 7691 elever har bidragit med sina svar (se faktaruta).
Resultaten visar att skoleleverna i Norrbotten i sin helhet utmärker sig negativt på flera punkter, jämfört med övriga landet.
1. Ökning av stressade, ledsna flickor
2010 uppgav uppemot 90 procent av gymnasieflickorna att de mådde bra eller mycket bra. 2016/2017 är motsvarande siffra nere på knappt 75 procent.
Var femte flicka i årskurs ett på gymnasiet uppger rentav att hon "ofta eller alltid" är ledsen.
– Trenden fortsätter tyvärr att öka även i år för länet. Allt färre flickor mår bra. De känner sig nedstämda, samtidigt som stressen ökar tydligt, säger Åsa Rosendahl, statistiker på Region Norrbotten.
För pojkar i samma ålder är det "bara" fem procent som har samma konstanta upplevelse av nedstämdhet.
– De svarar uppenbarligen inte som flickorna, förmodligen har de en annan känsla. De kanske är mer arga, råkar i bråk ofta, mer utåtagerande. Samtidigt vet vi att sju av tio självmord begås av pojkar.
2. Fortsatt fetma bland eleverna
Gällande gymnasielever i årskurs ett konstateras att såväl flickor som pojkar i länet är betydligt fetare än i övriga riket.
Sötsaker och läskdrickande påverkar men paradoxalt nog blir det allt vanligare att röra på sig fysiskt på fritiden bland eleverna, där sju av tio elever i årskurs 7 eller första årskurs på gymnasiet motionerar tre gånger i veckan.
– En polarisering i samhället. Framförallt en grupp tränar mer, det vill säga de som har högre socio-ekonomisk status och högre utbildning, mer resurser och bättre levnadsvanor, medan andra grupper inte hänger med. Dem får vi inte glömma, säger Annika Nordstrand, chef för Folkhälsocentrum vid Region Norrbotten.
Agneta Granström, regionråd för Miljöpartiet, oroas av fetmastatistiken.
– Jag har själv varit överviktig länge, önskar ingen annan detta. Ett helvete varje gång man ska ändra på sina kostvanor, med godis, fika, chokladbollar överallt. Hur stödjer vi människor som går igång på sötsaker?
Hon, precis som moderpartiet, vill se att en sockerskatt införs.
– Matindustrin har ett stort ansvar. Det går knappt ens att hitta bacon, blodpudding eller hamburgare utan socker i mathyllorna längre. Därför skulle sockerskatten vara fantastiskt bra, precis som i Danmark, säger Granström.
I skolmiljöerna är det dock kommunerna som bestämmer, där exempelvis antalet vegetariska dagar skiljer sig åt mycket.
Ingela Resin, skolsköterska inom Kalix grundskola, ser stora variationer även inom sin kommun, gällande kostmedvetenheten.
– På gymnasiet säljer man läsk, inte på högstadiet. Det borde finnas en policy för vad man ska servera på elevfiken, sälja nyttiga saker till bra pris. Vi får bearbeta politikerna i nämnderna.
3. Våld och sexuella kränkningar.
Det är första året som elevhälsorapporten undersöker sexuella trakasserier och andra kränkningar bland skoleleverna mer i detalj.
En av fem flickor på gymnasiet har varit med om att någon har gjort något mot ens kropp som inte var okej. För pojkar är motsvarande siffra en av tio.
Över tolv procent av gymnasieflickorna uppger att de har utsatts för våld eller blivit sexuellt ofredade på fritiden eller i skolan.
I Boden har rentav var femte flicka utsatts.
Region Norrbottens statistikansvariga vill dock inte närmare analysera varför just Boden sticker ut extra negativt i sammanhanget.
– Boden har höga siffror. De får själva svara för varför det ser ut så i deras kommun, säger Åsa Rosendahl, statistiker.
– Vi jobbar väldigt mycket med den här sortens kränkningar i skolan nu. Man blir sexuellt utsatt på olika sätt, även på nätet och via mobilerna. Allt är inte fysiskt, säger Ingela Resin, Kalix grundskola.
Agneta Granström (MP), regionråd, är mycket bekymrad över utvecklingen och knyter an till den pågående #metoo-rörelsen.
– Vi behöver diskutera detta mer. Hela #metoo-rörelsen visar på ett samhällsfenomen. Vi behöver fundera på hur vi beter oss i samhället? Här har vi vuxna ett jättearbete att göra. Vi ska inte ha ungdomar som mår dåligt över tafsanden.