NSD berättade i onsdagens tidning om att allt fler gymnasieelever inte fullföljer sin utbildning. En förklaring som gymnasiechefen Bengt Augustsson lyfte upp var att många unga mår dåligt.
Mellan tio och femton gymnasieelever väntar i dag på att få komma till skolpsykologen Peter Wrede för en utredning.
Lång väntan
Det är elever som av olika skäl har svårigheter med att klara av kraven i skolan.
- En utredning är en insats som kräver ganska mycket tid. Vi har samtal, gör tester och intervjuer för att få veta hur vi ska kunna hjälpa på rätt sätt, säger Peter Wrede.
En del av eleverna i kön är dessutom sådana som väntat på en utredning sedan grundskolan.
Sedan den 1 juli 2011 står det inskrivet i skollagen att en gymnasieskola måste ha en skolpsykolog.
Peter Wrede har arbetat vid Gymnasiebyn sedan 2005 och Luleå var bland de första kommunerna i landet med att anställa en psykolog.
- Luleå kommuns elevhälsa ligger ändå långt fram jämfört med andra kommuner i Norrbotten. Det finns några andra kommuner i landet som har något starkare elevhälsa.
- Psykologförbundets rekommendationer säger att en rimlig arbetssituation är ungefär 500 elever. Jag har 2 700 elever, säger Wrede.
Riskålder
Utredningar är omfattande medan stödjande samtal är en enklare form.
Det senare kan Peter Wrede ofta hitta en tid för inom en vecka.
I gymnasieåldern utvecklar många psykiska sjukdomar. Det är en riskålder med mycket reflektioner över sin livssituation och ångest för framtiden.
Ensamhet
- Roten är ensamhet. Det är nästan alltid där man landar. Man har dåligt med vänner, inga relationer, saknar emotionell kontakt och kärleksrelationer. Det är ett utanförskap som är fruktansvärt sorgligt. Och alla tror att de är själva om att vara ensamma, säger han.
Hans kollega, kuratorn Lena Sundberg Bremfors, säger att de på grund av alla samtal inte hinner med det förebyggandet arbetet i lika stor utsträckning som tidigare.
- Det är ett hårt tryck, helt klart. Det är mycket samtal. Många har prestationsångest, säger hon.
Fredad
Luleå kommun har avstått från att ansöka om statsbidrag som går till att förstärka personalorganisationen inom Elevhälsan. Skolverket har att fördela 625 miljoner kronor mellan 2012-2015.
Kristina Eklund, rektor vid Hackspetten, framhåller att Elevhälsans verksamhet varit "fredad", trots besparingar och elevminskningar.
Förstärkning
- Vi har prioriterat Elevhälsan tidigare och gjort en förstärkning innan de här medlen kom. Visst är det ett tryck och det ska det vara, men jag kan inte se i min verksamhet att vi missar någon, att någon inte får det stöd den har rätt till, säger Kristina Eklund.
Men det är ju en lång kö?
- Vi jobbar på att avlasta Peter Wrede och jag väntar på svar från en psykolog som fått förfrågan.
Borde ni inte ha ansökt om statsbidragen?
- Det är en hypotetisk fråga, säger hon.